• Det har alltid sagts att man ska tugga väl och länge för att kontrollera intag och på sikt därmed kroppsvikt. Detta verkar rimligt och ofarligt, men är kanske inte väl stött av fakta. En grupp japanska forskare har studerat ätmönstret vid intag av en kvarts pizza- och med hörlurar på. Kvinnor åt långsammare och tuggade varje tugga längre än män. Men tuggtiden var ej relaterad till BMI. När man lade in ett metronomklick i hörlurarna och satte ner tickandet till 40/minut gick äthastigheten ner betydligt. Allt detta låter vettigt- men kvarstår att visa att tick-tack reglering får gynnsamma effekter på kroppsvikten.
• Livsmedelsverket nyaste rekommendationer om ett begränsat intag av rött kött har väckt debatt. Något udda är därför de epidemiologiska resultaten av en italiensk 19-års uppföljning, som visar att individer, som äter mer än 300 g fågel per vecka har en signifikant överdödlighet, män i höge grad än kvinnor. Men studien erbjuder ingen förklaring till fynden. Att merrisken för rött kött kvarstår har man redan visat.
• Att läcker mat (”hyperpalatable”) leder till kontrollförlust är välkänt. I en studie undersökes sambanden. Man överäter trots mättnadskänslor- vilket dock inte var okänt. Det intressanta här är dock metoden: Vid det världsledande Pennington institutet i Louisana USA har man utvecklat metoden ”remote food photography method”, RFPM, som via en app gör det möjligt att dokumentera varje intag och omvandla i nutritionsrelevanta data, väl jämförbart med den standard som dyrt och komplicerat dubbelmärkt vatten innebär. Detta skulle kunna utvecklas till ett redskap för att objektivt registrera de dokumenterat otillförlitliga resultaten av varierande former av kostregistrering.
•”Någon” måste vara uppenbart fascinerad av noshörningarnas fertilitet. En grupp entusiaster följer dels vita, dels svarta noshörningar i Afrika och deras reproduktionsförmågor. Vita noshörningar får oftare kalvar, när det varit en regnig och därmed grönskande period, men de svarta noshörningarna är inte lika intresserade av den grönskan för att producera sin avkomma. Nyttan av kunskapen för oss andra är oviss, men man kan bara beundra hängivenheten!
• I bibeln står om ”fäders missgärningar med effekter i flera led”. Så hur påverkas barns hälsa av föräldrar som har obesitas? Detta har testats på råttor, där avkomman av feta råttor av båda kön uppvisade flera patologiska metabola förändringar. Frågan om vad som är arv, metabol funktion och miljö i ett humant perspektiv kvarstår. Samtidigt visar enkätundersökningar av unga amerikanska fäder, att om dessa under tonåren ätit en sund kost innebar detta betydligt högre odds att deras barn skulle uppvisa gynnsamma hälsoparametrar. Attityderna kan dessbättre spilla över.
• Att fysisk aktivitet har hälsoeffekter är väl dokumenterat. Men när man finner lägre dödlighet hos dem som rört på sig jämfört med andra kan det vara fler faktorer som påverkar utfallet. Vältränade individer har t ex en mycket mindre risk att dö i trafikolyckor. Det verkar som att en rad andra omständigheter, kopplade till benägenheten att röra på sig påverkar, såsom genetik och socioekonomiska faktorer. Fysisk aktivitet är tveklöst av godo (och har ändå föga biverkningar!) men förväntningarna på den välsignelsebringande effekten kanske inte får skruvas upp. Löften om hälsoeffekter som inte infrias, kan leda till besvikelse och en desillusionerad inställning.
• Man upphör inte att fascineras över fantasin hos vissa forskare. Nu har några upptäckt att vissa paddor under sin uppväxt äter upp sina syskon, en form av naturlig kannibalism. Vanligen lever paddorna på små skaldjur i gölar, men syskon smakar lika bra. Dock finner forskare att en likartad form av padda ändå inte äter syskon- under normala betingelser. Men- och här kommer poängen- om det uppstår matbrist i gölen när paddorna vistas kan plötsligt den gen tändas på, som får dessa fridsamma paddor att plötsligt ge sig på syskonen och käka upp dem. Forskarna slutsats är att vi kan ha slumrande egenskaper, som plötsligt kan aktiveras när omständigheterna så kräver. Pälsbehåring är ett likartat exempel; när vissa djur plötsligt hamnar i kylan kan gener aktiveras, som sätter igång en köldskyddande hårtillväxt. Så- skulle människor i svält kunna aktiveras en slumrande gen, som får oss att plötsligt se våra medmänniskor som lovligt byte frågar sig forskargruppen.
• Tidigare har man publicerat studier, som visar att vikten går upp efter initial framgångsrik reduktion med semaglutid och tirzepatid. Nu visar man att flera efter initial korttidsbehandling eller fortsatt behandling med lägre dos (kostnadsfråga?) ändå lyckats bibehålla en icke obetydlig viktnedgång. Nya levnadsvanor och andra farmaka skulle kunna förklara den relativa framgången. För själva diabeteskontrollen gäller dock att angivna doser tarvas för att bibehålla glykemisk kontroll.