Veckolistan från Alabama, som sammanfattar forskningsnyheter inom vårt fält får en allt högre andel artiklar, där ingen effekt kan påvisas- nog så hedervärt. Men listan spelar ju över icke blott humant beteende, utan även vad vi kan lära om djuren. Så har man i Botswana undersökt när på dygnet flodhästar äter! Icke som man trodde- mest nattetid utan i fyra diskreta perioder under dygnet. Och medan man tidigare trott att de vistas i vattnet dagtid för att skydda huden mot det intensiva solljuset visar de sig ligga och slöa på landbacken även då. Forskningen sammanfattas som ”angelägen”.
Ultraprocessed food (UPF) diskuteras allt mera. Vissa menar att s k skräpmat redan finns definierad och att UPF kan innebära att vettig mat som yoghurt och ost felaktigt hamnar i denna kategori. En forskargrupp i USA jämför nu industrins strategier för att prångla ut dessa UPF-produkter med tobaksindustrins vad avser den cyniska inställningen att manipulera hedoniska upplevelser med kommersiella drivkrafter. Nu menar man att samma strategier, som i betydande omfattning knäckt den dödsbringande tobaksindustrin skulle kunna tillämpas för att reducera skadeeffekterna av UPFs. Varning, beskattning, lagstiftning, tillgång, motverkan till barnpåverkan är exempel på sådana strategier.
BMI som definition på övervikt och obesitas har ju nyttjats sedan urminnes tider, ibland kopplat med andra mått som midja-höft-kvot m m. Att BMI inte är perfekt vet alla, men andra mått med bättre precision är alla resurskrävande på något sätt. 2025 föreslog en Lancet Commisson en utvidgad definition, som utöver enkla kroppsmått även inkluderar mått på funktionella konsekvenser. En jämförelse har gjorts mellan de två modellerna i det gigantiska amerikanska NHANES-materialet. Med BMI kriterier steg förekomsten av obesitas från 31% till 43% under 5 år i början av det nya millenniet. Med Lancet-måttet var stegringen under motsvarande tid från 51% till 61%. Detta understryker således än mer hur illa det är ställt i USA och ställer än mer ökade krav på prevention och terapi.
Den amerikanska ”Nurses’ Health study” är en massiv databas som masserats för en uppsjö olika infallsvinklar. Nu kommer en rapport som förvånande visar att glass-ätare hade 12% lägre risk för kardiovaskulär sjukdom än andra som höll igen. Om detta är sant så spekuleras över möjliga faktorer: Att glassen ändå innehåller produkter med lågt GI eller att skyddshinnor uppstår i glassen som motverkar negativa metabola effekter. Har glassätare bättre ekonomi och äter i övrigt vettigare? Studien ses mera som ett intressant exempel på hur komplicerat det är att tolka nutritionsdata, och hur många felkällor som döljer sig i denna form av inhämtad information.
Hur hanterar flygbolagen frågan om behovet av extra utrymme? Information ges visserligen- men kvaliteten är skiftande. Vanligast är att (till kostnad) erbjuda större (=bredare) sittplatser. Författarna efterlyser lite mer flexibilitet med vidgad stolsvidd i ekonomiklass och bättre access till toaletter. Men frågan är okomplicerad. Hur matcha obesitaspatienters rätt till transport med myndigheternas säkerhetskrav och bolagens ekonomi? Sömnapné och artros tas upp som exempel på evakueringsrisker. Någon riktig lösning erbjuds inte. Att studien kommer från USA förvånar ingen!
Upprepade gånger har här i spalten stått om fraud, ”pek-maskiner”, falsifierade data, otillbörligt listade medförfattare osv. Nu redovisar det stora förlaget Elsevier en ny strategi, där man kommer att dammsuga 2000 tidskrifter för att spåra upp bluffpublikationer. Utan att det nämns i inslaget får man förmoda att AI här blir ett värdefullt hjälpmedel. Dessvärre kommer vi nog inte undan med fortsatta bluffar, men detta är ett gott steg i rätt riktning.
