Ägg hör till våra mest kolesterolrika livsmedel och på 50-talet drev den aktive professorn Malmros i Lund tesen med högst 2 ägg i veckan för att skydda mot kolesterolinlagring i kärlväggen. Med bättre metoder visade man långt senare att kroppens egen syntes av kolesterol översteg intaget av exogent tillfört fett. Man fann i vissa studier t o m en skyddseffekt av ägg på kärlsystemet. I Loma Linda (sjundedagsadventisternas universitet) har man haft en annan infallsvinkel och matchat ägg-intag mot Alzheimerrisk i en hälsomedveten population. Och ser man på – detta högvärdiga protein tycks ha en skyddseffekt mot vissa degenerativa förändringarna i hjärnan.
GLP-1 farmaka har en uppsjö effekter utöver viktnedgången. En amerikansk studie visar ökad hälsomedvetenhet vid inköpen med mindre snabbmat och val av mera nyttiga produkter, vilket sekundärt visar sig spilla över till matvanorna av övriga familjemedlemmar. Intresset för alkohol avtar dessutom. Inköpen av kläder i mindre storlekar har också ökat. Industrin har noterat detta och anpassat förpackningar och marknadsföring därefter.
Övervikt och obesitas är vanligt hos patienter med psoriasis. Nu finner man ytterligare en indikation för GLP-1 preparaten: Tillägg av tirzepatid till gängse psoriasis-terapi ledde till en betydande förbättring av hudsjukdomen. Man frågar sig om det är viktnedgången i sig eller direkta gynnsamma effekter av tirzepatid på huden, som har dessa gynnsamma effekter.
Kostråd innebär självklart definitioner av portionsstorlekar. En grupp forskare från Milano har tagit sig före att jämföra kostråd på global nivå. Det visar sig då att begreppet ”portionsstorlek” varierar betydande mellan olika länder. I vissa länder anges en komponent i vikt eller i volym, i andra i gängse hushållsmått. Vissa utgår från den obehandlade råvaran, andra från portionsstorleken efter tillagning. Några anger konsumtion per dag, andra på veckobasis. ”Rekommederad portionsstorlek” sammanfaller inte med självvald mängd. I Tyskland uppger man i detalj rekommenderade mängder för mängder av frukt och grönt men ger bara allmänna råd om kött. Och italienarnas uppfattning om lämplig pastamängd skiljer sig av begripliga skäl från rekommendationen i Asien. Exemplen är flertaliga, men slutsatsen blir att det är svårt att göra sådana internationella jämförelser, som skulle kunna ligga till grund för allmänt vedertagna definitioner och därmed rekommendationer.
Att BMI är ett dåligt mått på obesitas upprepas ofta, men det är oklart vilka mått som kan ersätta denna enkla mätmetod. Många har hävdat att BMI-gränsvärdena underskattar riskerna och en Lancet- kommitté har lanserat ett ”clinical obesity” mått. Midjeomfång, midja/höft kvot och midja/längd kvot uppmätes och om 2 av 3 av dessa mätningar överskrider angivna gränsvärden bör individen anses ha obesitas och därmed komma ifråga för terapi.
Nu berättar Serena Williams att hennes come back framgångar beror på att hon använt tirzepatid. Att man använder sprayer för astma upplevs som helt OK, men en debatt har nu utbrutit huruvida dennas nya form av preparat ska räknas som doping. Williams uppger att hennes metabola kontroll liksom ledbesvären är bättre. Debatten om etiken har bara börjat…
Pescarianer äter fisk och skaldjur, men inte kött. I en epidemiologisk genomgång av cirka 155.000 britter i UK biobank finner man en lägre total mortalitet hos fiskätarna, särskilt för män. Så fish&chips kanske ändå inte är en dum idé???
GLP-1 agonister har ju visat sig ha fler effekter än enbart den diabeteskontrollerande funktion som utgjorde upptakten. Nu visar en kontrollerad amerikansk studie med semaglutid till alkoholister att även lågdos semaglutid dämpar suget och gynnsamt påverkar konsumtionsmönstret. Intressant är att notera att även rökbegären gick ner signifikant i rökargruppren. Detta är en liten men välkontrollerad korttidsstudie, som uppenbarligen leder till behovet av en större bekräftande analys.
Forskare från Sao Paolo (varifrån konceptet att klassificera ultraprocessad mat som ”NOVA” kommer) har undersökt sambandet mellan fäders intag och vikten av deras nyfödda barn. Och udda nog finner man att fädernas intag av ”skräpmat” (vilket är vad NOVA graderar) ger nyfödda högre kroppsvikt och ponderalt index liksom skinfold thickness på vissa extremiteter. Något samband återfanns ej med mödrarna. Någon bra förklaring har forskarna inte och efterlyser i vanlig ordning mera forskning.
