Sömnlöshet drabbar otaliga människor. En grupp kinesiska forskare har undersökt sambandet mellan upplevd sömnlöshet jämförd med objektivt registrerad sömnkvalitet via gängse mätteknik. Det visar sig förvånande nog inte finnas något samband mellan uppgiven sömnlöshet och den sömnkvalitet som objektivt kunde registreras. Dessutom fann man, också förvånande, att det inte fanns något samband mellan (visserligen självregistrerat) intag av alkohol eller kaffe och sömn. Stress och restless legs nattetid föreslås förklara varför man upplevt sömnlöshet oaktat man faktiskt har sovit.
Att sociala kontakter är viktiga för välmående är väl känt. I en stor dansk registerstudie (>100.000 deltagare) har man undersökt sambanden mellan uppgiven ensamhet och hälsa. Ensamma män och kvinnor visade sig äta sämre, röra sig mindre, ha mer övervikt, röka mer men faktiskt dricka mindre alkohol. Slutsatsen är given: Vi behöver umgås med varandra. (I Havamal beskrivs detta lakoniskt som ”Man är mans gamman!”).
Medelhavsdieten uppstod som fenomen när legenden Ancel Keys på femtiotalet undersökte kostvanor hos fattiga italienare på stövels nedersta del. Men idag, menar vissa, är konceptet dött. Italien har en hög prevalens av barnobesitas (liksom Cypern och Kroatien!) och den gamla tidens kostvanor med mycket cerealier och grönsaker gäller inte längre. I Bryssel har Italiens president Meloni framgångsrikt lobbat för att hindra EU att kräva innehållsmärkning av mat, begränsa köttkonsumtion och varna för alkohol. ”Om gårdagens italienska barn satt med en tomat i handen är det med en stor glass idag” säger cyniker.
Jonathan förefaller var jordens äldsta djur, en 192 år gammal sköldpadda. En författargrupp som omfattar 20 namn (!) har förstås försökt kartlägga vilka gener som skapar denna fenomenala överlevnad och finner faktiskt vissa elektrontransportsystem som innebär ökad fortlevnad. Naturligtvis undrar de 20 nu om vi kan hitta/skapa/uppväcka dessa överlevnadselement hos människan. Blir det sköldpaddan som på sikt genererar information, som skapar fler geronter än vad något vårdsystem i världen mäktar med?
Att medelhavsdieten- trots alla uppkomna begränsningar- ändå har hälsogynnsamma effekter torde vara accepterat. I en uppföljning av den stora EPIC-studien följde man närmare ½ miljon individer (70% kvinnor) för att kartlägga i vilken omfattning följsamhet till denna kostform minskade risken för cancer. Måtten var grova, men uppföljningstiden lång. Det visade sig då att följsamhet var associerad med en viss minskad cancerrisk. Kausalitet? Levde de diettrogna ett i övrigt cancerprotektivt liv? I vanlig ordning efterlyses mera forskning för att kartlägga om det t ex är kostens gynnsamma effekt på vikten, vilket i sin tur skyddar mot cancer.
Retraction av artiklar sker allt oftare. Trollfabriker i framför allt Kina, Pakistan, Etiopien och Saudiarabien står för flertalet tillbakadragna artiklar. Någon gång beror det på ett genuint misstag, som kan korrigeras, men oftast har man fuskat med data på skilda sätt. Mycket missas dessvärre och förlagen är inte ivriga att arbeta med retractions, eftersom det speglar dålig kontroll i systemet.
Att ozempic revolutionerat obesitasterapin är uppenbart. Men i vanlig ordning upptäcks biverkningar, i de flesta fall förbluffande måttliga. Nu har en forskargrupp (24 författare!) med hjälp av AI letat fram en naturlig peptid BRP som tycks överträffa semaglutid med mindre biverkningar- än så länge på möss och minipigs. BRP har liknande struktur som semaglutid men angreppssätten för att påverka aptit skiljer sig på flera ställen. Kliniska prövningar är på väg…
En massiv genomgång av amerikanska data från närmare en kvarts miljon individer ( Nurses och Health Professionals) över 33 år visar att ett högre intag av smör är kopplat till högre mortalitet och att nyttjandet av omättade fetter som oljor från växtriket sänkte totalmortaliteten. För kardiovaskulär sjukdom var sänkningen signifikant (6%) liksom även den i cancer (17%). Författarna drar den rimliga slutsatsen att om man ersätter smör med växtbaserade oljor kan det innebära hälsofördelar. Invändningar när det gäller datakvaliteten (kostrapporteringsvaliditet etc) kan nog förutses. En invändning är att de växtbaserade fetterna kan ha varierande effekt och att kostanamneserna ej fullt kunnat kontrollera härför. Men data är onekligen massiva!
Att hyperkolesterolemi är en viktig riskfaktor för kardiovaskulära komplikationer är väl etablerat. Men data från den ”blå zonen” på Sardinien pekar i en annan riktning. Italienska forskare har under 6 års tid följt åldringar på ön och fann då- mot förväntan- att överlevnaden var högst bland dem med högre värden. Dock bör noteras att lipidnivåerna i denna grupp i medeltal låg på låga nivåer. Genetiska faktorer eller levnadsvanor kan förklara fynden, men en intressant spekulation är att högre kolesterolnivåer medför ökad membranstabilitet och därmed ett skydd mot infektioner som malaria, vilket en gång var vanligt på ön och kan bida till att förklara en selektiv överlevnadschans. •När kinesiska män gifter sig går de upp i vikt och vikten ökar undan för undan. Men deras hustrur bibehåller vikten över tid. Förklaringen för männen är ett ökat energiintag och en minskad fysisk aktivitet. De ambitiösa författarna föreslår att livsstilsrådgivning bör ingå vid äktenskaps ingående. Möjligen en from förhoppning- data speglar kanske snarare bibehållna strukturer i hemmet med en slavande hustru och en man på sofflocket (eller vad man nu ligger på i Kina).
Att kaffe kan ha gynnsamma effekter på blodfetter och glukosmetabolismen är väl känt. Nu har en grupp i Tulane, USA eftergranskat data från över 40.000 amerikaner och utöver intaget av kaffe även noterat tidpunkten härför. Det visar sig då finnas en viss kardio-vaskulär skyddseffekt för just det kaffe som dricks på morgonen. Förklaringen är spekulativ, en gynnsam förstärkning av morgonens adrenerga påslag är en möjlighet. Kaffe sänker melatoninnivån till kvällen, kanske ogynnsamt via helt andra mekanismer? Att dricka kaffe hela dagen innebär inget större skydd enligt studien.
Att kostundersökningar vilar på bräckligt underlag är väl känt. Självrapportering är notoriskt otillförlitligt. Men en annan faktor är att innehållet i födan varierar långt mer än vad kosttabellerna anger. Det medeltal man räknar med kan i det enskilda fallet vara gravt missvisande. För t ex grönsaker är ljus, värme, klimat, jordmån, hantering några effekter som dramatiskt påverkar sammansättningen. Att förlita sig på kosttabeller är som att bygga slott på lösan sand, menar en författare, som efterlyser nyttjande av mer objektiva biomarkörer- där så är möjligt. Dyrare och svårare- men klart pålitligare.
