Svensk Interdisciplinär Samrådsgrupp för Ungdomar (SISU- Obesitas)

2021-06-18

Bakgrund och syfte

SISU har initierats för att på nationell nivå förbättra jämlikheten i bedömningar samt omhändertagande och vård av ungdomar före och efter obesitaskirurgi.

Syftet med SISU är att vara ett nationellt forum där vårdgivare kan och i vissa fall bör presentera ungdomar som kan vara aktuella för obesitaskirurgi och i ett multidisciplinärt forum få diskutera och få vägledande bedömning från en expertgrupp.

Samrådsgruppens syfte och sammansättning är förankrad hos Svensk Förening för Obesitas och metabol Kirurgi (SFOK), Svensk Barnfetmaförening (SvBff) och Svensk Förening för Obesitasforskning (SFO).

Sammankallandeansvar för gruppen är ambulerande mellan de centra i Sverige som har betydande erfarenhet av att handa ungdomar före och efter kirurgi (f n Malmö, Göteborg, Stockholm).

Nedanstående kategorier deltar vid varje möte.

  • Kirurger från de verksamheter som utför fetmaoperationer av unga patienter
  • Barnläkare, barnsjuksköterskor och psykologer från de verksamheter som utreder och följer upp patienterna

Övriga yrkeskategorier får gärna delta och bidra till diskussionen.

Diskussionerna i gruppen ska vara respektfulla och inkluderande. Alla som i sin yrkesroll arbetar med barn/ungdomar med obesitas är välkomna att delta, både som regelbunden deltagare men också i utbildningssyfte för att lyssna och lära av varandra. Data presenteras anonymiserat och sedvanlig sekretess gäller.                

Så här går det till

  • SISU har ett digitalt möte sista onsdagen varje månad kl. 15.30. Mötet varar 1 timme, om inget annat meddelats.
  • Sammankallande/ordförande bjuder in till mötet senast en vecka i förväg. Barnfetmacentra som behandlar barn och ungdomar för fetma kan anmäla patientfall.
  • Anmälan av patient skall ske via ett speciellt utformat bedömningsformulär*, se bilaga 1.
  • Sammankallande/ ordförande sänder ut en kort minnesanteckning efter mötet. Det åligger patientansvarig att journalföra diskussion och bedömning gjord i SISU.

Obesitaskirurgi för ungdomar

En förutsättning inför att patienten tas upp på boarden är att sedvanlig livsstilsbehandling genomförts och att en utredning har gjorts på en enhet med särskild kompetens och erfarenhet av obesitasbehandling.

SISU rekommenderar att obesitaskirurgi för ungdomar <18 år utförs av erfarna operatörer på ett fåtal kirurgkliniker i Sverige. För ungdomar <16 år bör särskild erfarenhet finnas som tar hänsyn till att behovet av en ungdomsanpassad miljö finns för postoperativ vård.

Uppföljningen bör ske på ett sätt som är anpassat efter tonåringars behov av kontinuitet och hög tillgänglighet (se Amos2 kirurgispåret, se bilaga 2). Screening-blodprover tas inför operation, och postoperativt rekommenderas kontroll av blodprover 6, 12 och 24 månader och vidare årligen, v g se specifika arbetsrutiner för vilka prover. Särskild uppmärksamhet bör ges övergången från ungdoms- till vuxenvården.

Alla operationer med bariatrisk kirurgi ska registreras i SOReg (Nationella kvalitetsregistret) med uppföljning efter 6 veckor, 12 månader, 24 månader samt 5 och 10 år efter operationen.

Faktorer som talar för kirurgi i ungdomsåren är förekomst av medicinsk komplicerande faktorer som:

  • diabetes typ 2
  • sömnapnésyndrom
  • leverförfettning
  • påverkad mobilitet och ledproblem
  • ett mycket högt BMI eller snabbt stigande BMI

Kontraindikationer för operation är i princip desamma som hos vuxna, men särskild hänsyn ska tas till psykologisk bedömning för att värdera ungdomarnas autonomi och psykiska hälsa. Ungdomarna ska ha passerat pubertetens snabbaste tillväxtfas.

SISU anger ingen skarp BMI-gräns för kirurgi då bedömning görs av utifrån flera perspektiv men generellt bör kirurgi kunna aktualiseras vid IOTF-BMI >35–40, med högre BMI som starkare indikation. Vid diabetes typ 2 kan vuxna patienter erbjudas kirurgi även vid BMI <35, detsamma bör gälla för unga.

Indikation för kirurgi bygger på en bas av goda vanor hos patienten kring kost och motion samt förståelse och vilja att adekvat förbereda sig inför operationen och delta i uppföljningen. Patienten ska förstå risken med ökad känslighet för alkohol och risk för utveckling av beroende samt behovet av livslång substitution med vitaminer och mineraler.

En basal social struktur kring patienten bör vara etablerad inför operationen med skolgång eller annan daglig sysselsättning. Samverkan med socialtjänst och skola kan vid behov säkra strukturen inför operation (ex för ”hemmasittare” och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik).

Ungdomens vårdnadshavare bör involveras i förberedelser och uppföljning på det sätt som är mest lämpligt givet ungdomens autonomi och behov av stöd.

Eva Gronowitz;

Ordförande och sammankallande

eva.gronowitz@vgregion.se

Arbetsgrupp för detta dokument: Eva Gronowitz, Kajsa Järvholm, Torsten Olbers, Lovisa Sjögren och Annika Janson

Remiss till SISU

Rössners spaning i forskningsvärlden

• Av obegriplig anledning har norska forskare bestämt sig för att undersöka sambandet mellan intaget av kokt potatis och kardiovaskulär mortalitet ”för det har inte gjorts förut” och potatis har relativt högt GI-värde. Men ser man på- det fanns inga skillnader. Om något så förelåg det en osignifikant tendens hos norrmän över 65 års ålder, en grupp som sannolikt äter mera potatis än dagens pastasugna ungdomar. Allt detta framkom efter analyser av data från nästan 50.000 vuxna norrmän. De hälsopolitiska konsekvenserna av undersökningen förblir oklara.

• Potatisens roll i vår livsföring är uppenbarligen kontroversiell, vilket föranlett brittiska forskare att studera sambandet mellan potatis och metabol hälsa hos friska unga flickor under tillväxt. Tanken är alltså att potatis med ett relativt högt GI-värde redan tidigt i livet skulle kunna förskjuta metabolismen i en ogynnsam riktning. Som vanligt efterfrågas mer forskning, eftersom vissa resultat anses motstridiga. Men ser man på- potatis hade inga ogynnsamma mätbara effekter på de unga damerna, inte ens de friterade produkterna.

• Att könsbyte har uppenbara effekter på en rad kroppsfunktioner är givet. Redan nu vet man att lesbiska kvinnor väger mer än motsvarande referenspopulation. Nu har amerikanska forskare undersökt vad som händer med kroppsvikten, när man byter kön. Redan före könsbytet var förekomsten av fetma hög- 25-39%. Både byte från man till kvinna och kvinna till man ledde sedan till omedelbar viktuppgång. Det är rimligt att anta att båda kvinnliga och manliga könshormoner leder till viktökning av olika skäl, så efter 1-2 år hade mer än 20% av könsbytarna ökat mer än 5 kg. Till alla övriga råd inför könsbyte lägger man alltså till råd om viktkontroll. Något folkhälsoproblem torde detta dock inte vara.

• Timor är en ö i Indiska oceanen, hör till de små Sundaöarna och har en befolkning på drygt 3 miljoner. Här har forskarna undersökt effekten av TV-tittande på förekomsten av övervikt och fetma hos hela 11 398 kvinnor på landsbygden. Och det visar sig att även om man bara ser på TV en enda gång i veckan på Timor så blir man fetare! I vanlig ordning efterfrågas mer forskning för att kartlägga på vilket sätt TV har dessa ogynnsamma effekter. Vad dessa hälsovådliga TV-program innehåller framgår ej av artikeln.

• Det är ingen ände på upptäckten av faktorer, som kan leda till fetma. Nu visar det sig att i kosmetika som läppstift och mascara finns PFAS, dvs substanser som innehåller flouralkyler. Dessa kan teoretiskt påverka en rad endokrina funktioner och därmed öka risken för fetma och diabetes. Tillverkarna av kosmetika har aldrig avkrävts någon deklaration av dessa komponenter, men en och annan sminkös är möjligen orolig. Huruvida hälsomedvetna kvinnor nu kommer att sminka sig mindre eller skyller sin kroppshydda på läppstiftet förblir ovisst.

• Av elefanter kan vi tydligen lära oss mycket! Elefanterna har ett gott minne, är liksom vi människor synnerligen sociala, får sällan cancer, har tumörskyddande gener och erbjuder en intressant modell för att även förstå människor. Elefanter kan sörja och har ritualer vid trauma i flocken. Inga däggdjur, utom människan, lever lika länge. Även elefanter tycks kunna uppleva post-traumatisk stress disorder som svar på traumatiska upplevelser. Elefanter har ett bättre minne än t o m stora apor och möjligen även människor, och forskare har i detalj studerat hjärnan hos elefanter och funnit att vissa delar är relativt större än hos primater. Därmed är det tänkbart att man genom utforskning av elefanters beteende i fångenskap eller i andra miljö där de kan studeras kan ge mer kunskap om framför allt åldrandets effekter på mentala och somatiska funktioner. Babar kan bli vår nya rollmodell!

• Vissa män och kvinnor tycks kunna få orgasm av fysisk aktivitet, d v s utan partner. Hela 9% i USA rapporterar sådana upplevelser. Dessutom beskriver många att de fått orgasm i sömnen, unga män oftare än kvinnor. Aktivitet, som speciellt kopplas till orgasm uppges vara klättring, yoga och situp-övningar. Undersökningen uppges kunna vara av värde för sexualrådgivning, oklart hur. Men rimligen innebär detta minskad risk för könssjukdomar och oönskade graviditeter. Om det är lika njutbart återstår att se.

• Italienare i norra (Piedmont) och södra Italien (Sicilien) reagerar olika på chokladintag. I norr fick speciellt kvinnor mera ångest och skuldkänslor efter sin chokladbit, vilket inte drabbade sicilianare. I norr föredrar man choklad med hasselnötter, i södern andra sorter. De medvetna italienarna har väl klart för sig hur kvalitetschoklad med hög kakaohalt skall smaka. Författarna ser sin studie som hjälp för chokladindustrin att anpassa sina produkter efter både kön och geografi.

• Nötter rekommenderas ofta som hälsobringande. Fetterna är omättade och flera studier har påvisat att nötätare har mera gynnsamma metabola profiler. Men- nötterna är ju samtidigt synnerligen energitäta. Trösterikt är då att nötätare visar sig anmärkningsvärt nog väga mindre än de som inte äter nötter. Och ingen har väl sett en fet ekorre?

• Två av fetmaepidemiologins giganter är i fejd med varandra. Katherine Flegal är en synnerligen väletablerad forskare, som med två etablerade statistiker publicerade en analys, som visade att måttlig fetma inte skulle vara lika hälsovådlig som man tidigare trott. Naturligtvis älskade media detta- man hade ropat varg i onödan och kunde slappna av. Men omgående kom Walter Willetts minst lika väletablerade grupp med ett saftigt motangrepp och visade hur felaktiga Flegals slutsatser hade varit. Och där står nu läsaren och vet inte vad hen ska tro. Båda debattörer är i alla fall överens om att det är viktigt med otvetydiga forskningsresultat – vilket uppenbarligen kan betyda helt olika saker!

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng