Kategori: Rössners kåserier

• ”Culinary medicine” är en spännande forskningsgren. En grupp forskare har tänkt sig få försökspersoner att äta mera grönsaker, om de bara smakade lite bättre. Då jämförde man några grupper, varav en fick använda monosodiumglutamat (en välkänd smakförhöjare, särskilt i kinamat) som tillsats. Tanken var ju god- maten smakade lite bättre och man åt lite mera grönsaker- men inga skillnader närmade sig signifikans! Detta bekymrade dock varken författarna eller tidskriftsredaktören, som påtalar framgång!

• Ägg har ju sedan decennier angivits som boven i hjärt-kärl-dramat p gr a sitt höga kolesterol. Kolesterolinnehållet är obestridligen högt- men fetterna i övrigt omättade och nu finner forskare från Australien att två ägg per dag faktiskt sänker LDL-kolesterol- ”hårdkokta fakta” kan författarna inte avhålla sig från att vitsa och andra kommenterar ”sunny side up!”. Det är bacon och annat mättat fett på frukostbordet, som gör skillnad. Den elegante professor Malmros från Lund drev ett korståg mot ägg på femtiotalet och torde nu vända sig i sin grav, om detta ens är möjligt, inför det faktum att han hade helt fel.

• GLP-1 preparaten utvecklas oavbrutet och företagen hoppar bock över varandra för att överträffa med en ännu effektivare substans för viktnedgång. Nu har Lilly utvecklat ett nytt preparat efter tirzepatid- mazdutide, som i preliminära kliniska prövningar ger c:a 20% viktnedgång på 20 veckor med mycket måttliga biverkningar. Novo har självklart andra kombinationspreparat på gång.

• Vår biologiska dygnsrytm är drygt 24 timmar. Sommartid med förändring av klockan en timme vår och höst visar sig enligt amerikanska studier ha negativa hälsoeffekter. Bäst vore enligt forskarna bibehållen tid året om eller sommartid året om. Hoppet i tid två gånger om år sägs enligt en studie kunna bidra till omställningar i kroppen med ökade hälsorisker. Permanent standardtid skulle enligt studien minska förekomsten av obesitas med 0.8% och av stroke med 0.1%. Små siffror men med betydande effekter i stora populationer.

• Att kanel skulle bidra till normaliserade blodsockervanor bygger på en liten studie från Pakistan. Den är citerad många gånger, men visar sig vid en enkel granskning bygga på helt fel datatolkning. När detta påtalas för tidskriftens redaktion kommer det inga svar på flera år. Och artikeln citeras fortfarande!

• Frågan om effekten av sötningsmedel på kroppsvikt undersöks flitigt. I en metaanalys (av 3327 undersökningar återstod endast 19, som fyllde kvalitetskriterierna!) fann man att om socker ersättes med kalorifria sötningsmedel gick vikten ner något kilo hos normalviktiga och hos personer med diabetes men ej hos personer med obesitas. Sötningsmedel är ofarliga och kan vara till viss hjälp för glukoskontroll, men är uppenbarligen inget viktigt bidrag till viktkontroll.

• Amerikanska örnar (kondorer) är beroende av uppvindar för sin flygförmåga och därmed möjlighet att upptäcka sin föda från luften. Nu har man använt meteorologiska data för att analysera vindförhållandena under årets lopp i Kalifornien, varigenom man kan följa kondorernas matvanor! I och med ändrade luftrum uppstår andra områden, där örnarna kan hålla sig i luften i väntan på bytet på marken. Allt kan tydligen beforskas!

• Det har alltid sagts att man ska tugga väl och länge för att kontrollera intag och på sikt därmed kroppsvikt. Detta verkar rimligt och ofarligt, men är kanske inte väl stött av fakta. En grupp japanska forskare har studerat ätmönstret vid intag av en kvarts pizza- och med hörlurar på. Kvinnor åt långsammare och tuggade varje tugga längre än män. Men tuggtiden var ej relaterad till BMI. När man lade in ett metronomklick i hörlurarna och satte ner tickandet till 40/minut gick äthastigheten ner betydligt. Allt detta låter vettigt- men kvarstår att visa att tick-tack reglering får gynnsamma effekter på kroppsvikten.

• Livsmedelsverket nyaste rekommendationer om ett begränsat intag av rött kött har väckt debatt. Något udda är därför de epidemiologiska resultaten av en italiensk 19-års uppföljning, som visar att individer, som äter mer än 300 g fågel per vecka har en signifikant överdödlighet, män i höge grad än kvinnor. Men studien erbjuder ingen förklaring till fynden. Att merrisken för rött kött kvarstår har man redan visat.

• Att läcker mat (”hyperpalatable”) leder till kontrollförlust är välkänt. I en studie undersökes sambanden. Man överäter trots mättnadskänslor- vilket dock inte var okänt. Det intressanta här är dock metoden: Vid det världsledande Pennington institutet i Louisana USA har man utvecklat metoden ”remote food photography method”, RFPM, som via en app gör det möjligt att dokumentera varje intag och omvandla i nutritionsrelevanta data, väl jämförbart med den standard som dyrt och komplicerat dubbelmärkt vatten innebär. Detta skulle kunna utvecklas till ett redskap för att objektivt registrera de dokumenterat otillförlitliga resultaten av varierande former av kostregistrering.

•”Någon” måste vara uppenbart  fascinerad av noshörningarnas fertilitet. En grupp entusiaster följer dels vita, dels svarta noshörningar i Afrika och deras reproduktionsförmågor. Vita noshörningar får oftare kalvar, när det varit en regnig och därmed grönskande period, men de svarta noshörningarna är inte  lika intresserade av den grönskan för att producera sin avkomma. Nyttan av kunskapen för oss andra är oviss, men man kan bara beundra hängivenheten!

• I bibeln står om ”fäders missgärningar med effekter i flera led”. Så hur påverkas barns hälsa av föräldrar som har obesitas? Detta har testats på råttor, där avkomman av feta råttor av båda kön uppvisade flera patologiska metabola förändringar. Frågan om vad som är arv, metabol funktion och miljö i ett humant perspektiv kvarstår. Samtidigt visar enkätundersökningar av unga amerikanska fäder, att om dessa under tonåren ätit en sund kost innebar detta betydligt högre odds att deras barn skulle uppvisa gynnsamma hälsoparametrar. Attityderna kan dessbättre spilla över.

• Att fysisk aktivitet har hälsoeffekter är väl dokumenterat. Men när man finner lägre dödlighet hos dem som rört på sig jämfört med andra kan det vara fler faktorer som påverkar utfallet. Vältränade individer har t ex  en mycket mindre risk att dö i trafikolyckor. Det verkar som att en rad andra omständigheter, kopplade till benägenheten att röra på sig påverkar, såsom genetik och socioekonomiska faktorer. Fysisk aktivitet är tveklöst av godo (och har ändå föga biverkningar!) men förväntningarna på den välsignelsebringande effekten kanske inte får skruvas upp. Löften om hälsoeffekter som inte infrias, kan leda till besvikelse och en desillusionerad inställning.

• Man upphör inte att fascineras över fantasin hos vissa forskare. Nu har några upptäckt att vissa paddor under sin uppväxt äter upp sina syskon, en form av naturlig kannibalism. Vanligen lever paddorna på små skaldjur i gölar, men syskon smakar lika bra. Dock finner forskare att en likartad form av padda ändå inte äter syskon- under normala betingelser. Men- och här kommer poängen- om det uppstår matbrist i gölen när paddorna vistas kan plötsligt den gen tändas på, som får dessa fridsamma paddor att plötsligt ge sig på syskonen och käka upp dem. Forskarna slutsats är att vi kan ha slumrande egenskaper, som plötsligt kan aktiveras när omständigheterna så kräver. Pälsbehåring är ett likartat exempel; när vissa djur plötsligt hamnar i kylan kan gener aktiveras, som sätter igång en köldskyddande hårtillväxt. Så- skulle människor i svält kunna aktiveras en slumrande gen, som får oss att plötsligt se våra medmänniskor som lovligt byte frågar sig forskargruppen.

• Tidigare har man publicerat studier, som visar att vikten går upp efter initial framgångsrik reduktion med semaglutid och tirzepatid. Nu visar man att flera efter initial korttidsbehandling eller fortsatt behandling med lägre dos (kostnadsfråga?) ändå lyckats bibehålla en icke obetydlig viktnedgång. Nya levnadsvanor och andra farmaka skulle kunna förklara den relativa framgången. För själva diabeteskontrollen gäller dock att angivna doser tarvas för att bibehålla glykemisk kontroll.

• Sömnlöshet drabbar otaliga människor. En grupp kinesiska forskare har undersökt sambandet mellan upplevd sömnlöshet jämförd med objektivt registrerad sömnkvalitet via gängse mätteknik. Det visar sig förvånande nog inte finnas något samband mellan uppgiven sömnlöshet och den sömnkvalitet som objektivt kunde registreras. Dessutom fann man, också förvånande, att det inte fanns något samband mellan (visserligen självregistrerat) intag av alkohol eller kaffe och sömn. Stress och restless legs nattetid föreslås förklara varför man upplevt sömnlöshet oaktat man faktiskt har sovit.

• Att sociala kontakter är viktiga för välmående är väl känt. I en stor dansk registerstudie (>100.000 deltagare) har man undersökt sambanden mellan uppgiven ensamhet och hälsa. Ensamma män och kvinnor visade sig äta sämre, röra sig mindre, ha mer övervikt, röka mer men faktiskt dricka mindre alkohol. Slutsatsen är given: Vi behöver umgås med varandra. (I Havamal beskrivs detta lakoniskt som ”Man är mans gamman!”).

• Medelhavsdieten uppstod som fenomen när legenden Ancel Keys på femtiotalet undersökte kostvanor hos fattiga italienare på stövels nedersta del. Men idag, menar vissa, är konceptet dött. Italien har en hög prevalens av barnobesitas (liksom Cypern och Kroatien!) och den gamla tidens kostvanor med mycket cerealier och grönsaker gäller inte längre. I Bryssel har Italiens president Meloni framgångsrikt lobbat för att hindra EU att kräva innehållsmärkning av mat, begränsa köttkonsumtion och varna för alkohol. ”Om gårdagens italienska barn satt med en tomat i handen är det med en stor glass idag” säger cyniker.

• Jonathan förefaller var jordens äldsta djur, en 192 år gammal sköldpadda. En författargrupp som omfattar 20 namn (!) har förstås försökt kartlägga vilka gener som skapar denna fenomenala överlevnad och finner faktiskt vissa elektrontransportsystem som innebär ökad fortlevnad. Naturligtvis undrar de 20 nu om vi kan hitta/skapa/uppväcka dessa överlevnadselement hos människan. Blir det sköldpaddan som på sikt genererar information, som skapar fler geronter än vad något vårdsystem i världen mäktar med?

• Att medelhavsdieten- trots alla uppkomna begränsningar- ändå har hälsogynnsamma effekter torde vara accepterat. I en uppföljning av den stora EPIC-studien följde man närmare ½ miljon individer (70% kvinnor) för att kartlägga i vilken omfattning följsamhet till denna kostform minskade risken för cancer. Måtten var grova, men uppföljningstiden lång. Det visade sig då att följsamhet var associerad med en viss minskad cancerrisk. Kausalitet? Levde de diettrogna ett i övrigt cancerprotektivt liv? I vanlig ordning efterlyses mera forskning för att kartlägga om det t ex är kostens gynnsamma effekt på vikten, vilket i sin tur skyddar mot cancer.

• Retraction av artiklar sker allt oftare. Trollfabriker i framför allt Kina, Pakistan, Etiopien och Saudiarabien står för flertalet tillbakadragna artiklar. Någon gång beror det på ett genuint misstag, som kan korrigeras, men oftast har man fuskat med data på skilda sätt. Mycket missas dessvärre och förlagen är inte ivriga att arbeta med retractions, eftersom det speglar dålig kontroll i systemet.

• Att ozempic revolutionerat obesitasterapin är uppenbart. Men i vanlig ordning upptäcks biverkningar, i de flesta fall förbluffande måttliga. Nu har en forskargrupp (24 författare!) med hjälp av AI letat fram en naturlig peptid BRP som tycks överträffa semaglutid med mindre biverkningar- än så länge på möss och minipigs. BRP har liknande struktur som semaglutid men angreppssätten för att påverka aptit skiljer sig på flera ställen. Kliniska prövningar är på väg…

• En massiv genomgång av amerikanska data från närmare en kvarts miljon individer ( Nurses och Health Professionals) över 33 år visar att ett högre intag av smör är kopplat till högre mortalitet och att nyttjandet av omättade fetter som oljor från växtriket sänkte totalmortaliteten. För kardiovaskulär sjukdom var sänkningen signifikant (6%) liksom även den i cancer (17%). Författarna drar den rimliga slutsatsen att om man ersätter smör med växtbaserade oljor kan det innebära hälsofördelar. Invändningar när det gäller datakvaliteten (kostrapporteringsvaliditet etc) kan nog förutses. En invändning är att de växtbaserade fetterna kan ha varierande effekt och att kostanamneserna ej fullt kunnat kontrollera härför. Men data är onekligen massiva!

• Att hyperkolesterolemi är en viktig riskfaktor för kardiovaskulära komplikationer är väl etablerat.
  Men data från den ”blå zonen” på Sardinien pekar i en annan riktning. Italienska forskare har under 6 års tid följt åldringar på ön och fann då- mot förväntan- att överlevnaden var högst bland dem med högre värden. Dock bör noteras att lipidnivåerna i denna grupp i medeltal låg på låga nivåer. Genetiska faktorer eller levnadsvanor kan förklara fynden, men en intressant spekulation är att högre kolesterolnivåer medför ökad membranstabilitet och därmed ett skydd mot infektioner som malaria, vilket en gång var vanligt på ön och kan bida till att förklara en selektiv överlevnadschans.
  •När kinesiska män gifter sig går de upp i vikt och vikten ökar undan för undan. Men deras hustrur bibehåller vikten över tid. Förklaringen för männen är ett ökat energiintag och en minskad fysisk aktivitet. De ambitiösa författarna föreslår att livsstilsrådgivning bör ingå vid äktenskaps ingående. Möjligen en from förhoppning- data speglar kanske snarare bibehållna strukturer i hemmet med en slavande hustru och en man på sofflocket (eller vad man nu ligger på i Kina).

• Att kaffe kan ha gynnsamma effekter på blodfetter och glukosmetabolismen är väl känt. Nu har en grupp i Tulane, USA eftergranskat data från över 40.000 amerikaner och utöver intaget av kaffe även noterat tidpunkten härför. Det visar sig då finnas en viss kardio-vaskulär skyddseffekt för just det kaffe som dricks på morgonen. Förklaringen är spekulativ, en gynnsam förstärkning av morgonens adrenerga påslag är en möjlighet. Kaffe sänker melatoninnivån till kvällen, kanske ogynnsamt via helt andra mekanismer? Att dricka kaffe hela dagen innebär inget större skydd enligt studien.

• Att kostundersökningar vilar på bräckligt underlag är väl känt. Självrapportering är notoriskt otillförlitligt. Men en annan faktor är att innehållet i födan varierar långt mer än vad kosttabellerna anger. Det medeltal man räknar med kan i det enskilda fallet vara gravt missvisande. För t ex grönsaker är ljus, värme, klimat, jordmån, hantering några effekter som dramatiskt påverkar sammansättningen. Att förlita sig på kosttabeller är som att bygga slott på lösan sand, menar en författare, som efterlyser nyttjande av mer objektiva biomarkörer- där så är möjligt. Dyrare och svårare- men klart pålitligare.

• Ekorrar betraktar vi som små gulliga djur som klättrar i träd, äter nötter och snaskar på fröna i fågelborden. Nu upptäckte en grupp forskare i Kalifornien att ekorrarna i ett habitat hade förvandlats till rovdjur och börjat äta sorkar. Forskarna var ”chockerade” när Piff och Puff plötsligt började jaga, men insåg att förklaringen var att djuren liksom racoons är opportunister och när det blev en uppsjö sorkar i reservatet fanns ett läckert alternativ till nötterna.

• Tirzepatide (Lilly) har visat sig ha ännu bättre effekter på viktnedgång än semaglutide (Novo Nordisk), men kan i USA inte fås subventionerat av försäkringsbolagen, som ej vill betala för obesitasbehandling. Nu visar det sig att FDA godkänt tirzepatide för behandling av sömnapné. En betydande del av patienter med obesitas har sömnapné och viktnedgång har klara effekter på sömnkvaliteten. Sömnapné ökar risken för kardiovaskulära komplikationer. Det kommer att bli svårare för försäkringsbolagen att ducka. Idag uppgår listan på kända komplikationer till obesitas till 230. Senast kom en italiensk studie som visade på mer tandköttsblödningar, sannolikt som uttryck för att obesitas är en låggradig pyrande inflammation.

• Proteinmixturer säljs på alla typer av gym. Deras innehåll är inte sällan feldeklarerade och vissa innehåller direkt toxiska substanser. I en stor amerikansk studie fann man ett betydande användande av produkter, som på sikt kan leda till ett beroende av anabola-androgena substanser. Författarna konkluderar att federal reglering av produkterna inte fungerar och upprepar varningarna för användandet av produkterna, som kan innehålla potentiellt toxiska komponenter.

• Att övervikt är en riskfaktor för en uppsjö sjukdomar är väletablerat. Nu publiceras en kinesisk studie, baserat på ett stor kliniskt material där man studerar betydelsen av BMI för ”critically ill” patienter. Man finner då en betydande riskökning för underviktiga individer men förbluffande låga merrisker vid övervikt, med den lägsta siffran för komplikation vid BMI 32 kg/m². Resultaten verkar förvånande. Goda depåer av energireserver i kroppen inför trauma? Att de magra for illa var trots allt inte oväntat och kan förstås spegla en förefintlig premalign situation eller annat ”tärande”.

• Vildsvin är inte bara en plåga i Sverige. Forskare i South Carolina har undersökt i vilken omfattning påkörda vildsvin påverkar förekomsten av coyote (prärievargar) och flyttade de påkörda vildsvinen kors och tvärs för att kartlägga hur viktiga dessa var för prärievargarnas matvanor. Svar: Det spelade ingen roll, vargarna brydde sig inte! Att rensa naturen på döda vildsvin var ingen strategi för att kontrollera coyote-stammarna. Det är underbart hur mycket det går att forska på!

• Visselblåsare- oundgängliga för att avslöja forskningsfusk- får sällan applåder för sinas insatser. I vissa fall blir de t om stämda! David Allison (välkänd aktör i forskningsfältet) menar i en debattartikel att detta oavlönade detektivarbete definitivt bör nämnas och apostroferas, men förlagen är i allmänhet ovilliga att göra detta. Det finns ett givet skäl: När fusk avslöjas faller det ju tillbaka på förlagen, som inte gjort sin hemläxa via sina referees.

• Tre italienska forskare tog sig före att busa och skriva ett letter to the editor med titeln ”Spinal cord ischemia after ESP block”. Redan i brevets första mening skriver de att inga sådana biverkningar noterats. Det hjälpte inte- brevet citeras som bevis på fenomenets förekomst utan att dessa citerande författare ens brytt som om att läsa texten! Italienarna ser detta som ett illavarslande tecken på slapphet och dålig kontroll. På papperstidningarnas tid må det ha varit svårt att hitta gamla pek, men idag hittar datorerna allt på nolltid. Man har påträffat forskare som publicerar arbeten varje dag på året- t o m på helgdagarna!
  Publish or perish- dynamiken har uppenbart många oönskade konsekvenser.

• ”Retraction” förekommer allt oftare i sammanställningar över obesitas-relaterad forskning. Oftast framkommer medveten manipulation i rena trollfabriker, vanligen från Indien och Kina. Nyligen publicerade en forskargrupp från UK på egen hand en hemställan om retraction av sitt eget arbete. Man undersökte huruvida oförklarlig viktnedgång kunde vara en markör för senare cancerdebut och fann stöd för tanken, som publicerades i BMJ. Senare upptäckte forskarna själva att databasen (omfattande 68.000 individer) genom omklassificering av diagnoser kommit att utesluta individer som borde ha ingått och därmed missades. Nya beräkningar gav vid handen att resultaten ej stod sig, och man publicerade en reviderad version. Det är dessvärre sällan, som en förståelig miss leder till en rättelse i bästa samförstånd.
• ”Blue zones” är områden med extremt långlivade individer. Namnet uppkom, när man validerade åldern på hundraåringar på Sardinien och satte en blå prick på kartan för varje bekräftat fynd.
  Fyra områden är nu definitivt etablerade: Sardinien (Italien), Okinawa (Japan), Ikaria (Grekland) och Nicoya (Costa Rica). Men- udda nog har begreppet patenterats, företaget Blue Zones LCC har skapats och forskarstrider uppstått om definitionerna. Tre zoner är omstridda: Martinique, Loma Linda i Utah och Singapore, där man är oense. Ett ”blue”-företag har sålt ”Blue Serum” innehållande kaffe från Costa Rica, oliver från Sardinien och kåda från Grekland!
  Och data har ifrågasatts. Manipulerade födelseattester har påträffats. Och prefekturen Okinawa toppar i övrigt listan på obesitas, ölkonsumtion och suicid hos japanska individer över 65 års ålder…
• När i livet startar övergödning? Forskare från Brasilien har undersökt energiinnehållet i bröstmjölk från ammande kvinnor med normal vikt respektive kvinnor med obesitas och funnit att fettinnehållet i bröstmjölk hos kvinnor med obesitas är 11% högre. Att amning är bra är väl dokumenterat- men kan det vara så att barn till dessa mödrar redan från början i livet överexponeras till kalorier?
• Den explosion av nyttjande av viktreducerande preparat, som vi har sett under de sista åren leder till oro. Den primära tanken- från behandling av typ 2 diabetes till obesitas- har kommit att vidgas, så att man i vissa sammanhang t o m övervägt dessa behandlingsformer för att bibehålla normalvikt och undgå att utveckla obesitas – om ju allmänt nu accepteras som en kronisk sjukdom, vilken liksom hypertoni, hyperlipidemi och diabetes kräver kontinuerlig behandling. Rapporter om ätstörningar och psykiska problem vid användning på icke vedertagna indikationer har publicerats. Det är uppenbart att det med de ovedersägliga dramatiska framgångarna med de nya läkemedlen också seglar upp nya problem, som behöver hanteras.
• Långtidsdata från amerikanska studier visar att intaget där av protein är 1:3 i proportionerna plantbaserade vs. animala proteiner. Data antyder nu att något så enkelt som att ändra kvoten till 1:2 signifikant skulle kunna reducera kardiovaskulär dödlighet. Egentligen understryker fynden ju bara den allt mera vedertagna uppfattningen att man bör vara återhållsam med framför allt rött kött och ger en snyting till dem, som propagerat för rena köttdieter.
• ”Time-restricted-eating” (TRE) handlar om att på olika sätt begränsa födointaget. Den extrema formen är naturligtvis helsvält för olika långa tidsperioder, varianter på 5:2 metoden men även kortare intervall. Italienska forskare visar nu att en 16:8 variant (dvs bara födointag under 8 timmar av dygnet) leder till något förbättrad kroppssammansättning och viss viktnedgång. Om intagsfönstret över dygnet gjordes större sågs inga effekter. Om detta nu kan fungera under längre tid återstår att se- att helt vara utan mat under större delen av dygnet kanske inte är en hållbar långtidsstrategi. Nattsömnen tar kanske hand om delar av de 16 timmarna utan mat, men sedan?
• Listan på komplikationer till obesitas blir bara längre och längre. I en undersökning av italienska studenter via ett enkätformulär finner man att gingival inflammation, mätt som ”blödning vid tandborstning” var klart vanligare hos överviktiga individer än hos andra. Obesitas ses ju som en pyrande låggradig inflammation i kroppen och att även tandköttet påverkas är klart tankeväckande.

av Stephan Rössner

är en pusseldeckare, som helt utspelar sig på Skarpö.
Den nostalgiska Maria Lang- filmen Inte flera mord
spelades till stor del in i Engelska Villan på Skarpö,
som familjen Rössner bebott sedan 1978.
Den miljön har författaren nu nyttjat, vänt på steken
och skrivit en deckare, som handlar om en film-
inspelning, som totalt spårar ur.

Boken kommer att finnas via Adlibris och Bokus,
men kan även inhandlas direkt av författaren,
som gärna signerar den. Pris 225:- via Swish
0704 150224. Brevporto tillkommer, om boken
ska skickas. Trevlig läsning önskar författaren!

Naturligtvis har alla läkare, som arbetat kliniskt haft kontakt med döden. Och många har skrivit om den- från etiska- teologiska-sociala och kliniska infallsvinklar. Medan andra har gått ett steg längre och mer eller mindre omsatt sina medicinska kunskaper i deckargenren.

Professor Lars-Erik Böttiger var fascinerad av deckargenrens medicinska aspekter och hade en stor samling böcker i ämnet. Många av dem donerades till Karolinska Institutets bibliotek under särskild beteckning. Han skrev lärt om Mord i bok och kunde med sin medicinska erfarenhet såga en hel del försök att ta medmänniskor av daga som medicinskt orimliga. Agatha Christies produktion var ju otroligt imponerande, men de sätt på vilka människor blev bragda om livet kanske inte alltid så sannolika. Men god läsning blev det ju. År 2002 gjorde han i Läkartidningen en genomgång av vad svenska läkare skrivit utöver sina medicinska publikationer. Det blev då 41 bidrag- idag är siffran med tiden förstås vida högre. Läkare har naturligtvis skrivit om bl a natur, kultur, konst och opera.

Han nämner några deckarförfattarnamn, men fler har uppenbarligen tillkommit med åren.
”Färre döda kroppar” – så beskriver psykiatern Ulf Durling sina böcker. Han sitter i Deckarakademien, har skrivit hela 17 kriminalromaner och 99 noveller och menar att Kända nästet är hans absolut sista. Han fokuserar på mänskligt beteende, är mindre intresserad av miljöer utan koncentrerar sig på situationer, där något går snett. ”Underhållande, spännande och humoristiskt” – så vill han beskriva sina böcker. Och den sista (om det nu blir så?) var som för så många andra en följd av den skrivklåda, som liksom en ofrånkomlig biverkan drabbade många under covid- epidemin.

Karin Wahlberg är förlossningsläkare från Skåne och skrev sin första bok först vid 50 års ålder. ”Sista jouren” hette debuten år 2001, som förstås utspelar sig i den sjukhusmiljö hon känner så väl. Och sedan dess har den kommit en hel serie med kriminalkommisarie Claes Claesson, som är gift med en läkare. Och i motsats till ödena hos alla frånskilda, nedgångna alkoholiserade snutar, som beskrivits i otaliga böcker och TV-serier lever familjen Claesson ett välordnat och trevligt liv. Men det är svårare att skriva underhållande om välmående personer än trasiga människor, menar Wahlberg. Och livet som deckarförfattare: ”Ena veckan förlossningar, kirurgi, kejsarsnitt och cancerdiagnoser och veckan därpå- ensam framför datorn.”

Åsa Nilsonne är numera pensionerad psykiater och psykolog och har skriver många böcker som berör henne yrkesfunktion. Men hon har även skrivit fem böcker om polisen Monika Pedersens professionella utveckling. Varför blev det då en polis och inte en läkare? Åsa Nilsonne menar att arbetsuppgifterna ändå inte är så olika i sökandet på problemlösningar. Hon är ett diplomatbarn och har flyttat oavbrutet under uppväxten och i några senare böcker återvänder hon till sin uppväxttid i Etiopien och berättar om inspektör Tigist. Ett namn som betyder tålamod, vilket den kvinnliga polisen saknar.

Anna Jansson är sjuksköterska och växte delvis upp på Gotland. De flesta känner till hennes hjältinna Maria Wern från böcker och flera filminspelningar. Det finns många medicinska inslag i hennes böcker. Hon har även skrivit en rad böcker i vårdetik och dessutom låtit Maria Werns son Oscar vara knattedeckare i några barnböcker.

Och undertecknad då? Referenslistan upptar över 600 publikationer- förstås av växlande kvalitet. Där finns ett antal vetenskapliga pärlor, som hamnade i British Medical Journal och i Lancet när det begav sig och en uppsjö pek, skriva tillsammans med de 23 doktorander, som disputerat på Överviktsenheten under åren. Och därutöver ett blandat allmänt lösgodis: Reseskildringar, memoarer, en mängd böcker om kost, motion, livsstil och hälsa, kokböcker och medverkan i otaliga antologier. Boken om Lyteskomikens kulturhistoria började som en direkt följd av den diskriminering, som mina överviktiga patienter utsattes för och fortsatte med dvärgar och jättar, missfoster och krymplingar. Boken blev riktigt bra- men kom olyckligt bort i covid-stiltjen. Jag skriver regelbundet i Grönköpings Veckoblad, stadsläkare A.T. Salvén är ju min kollega, som jag låter vidta en mängd åtgärder i akt och syfte att främja grönköpingsbornas hälsa. Men stadens polis hr. Paulus Bergström har jag ännu ej anlitat för några mera halsbrytande deckarinsatser.

Och deckaren Klippt och skuret då? Ett filmbolag hyrde in hela vårt sommarställe i skärgården för att spela in en nostalgisk retro-version av Maria Lang-deckaren ”Inte flera mord”. Husen invaderades av tekniker, fotografer, skådespelare, regissörer, sminköser och rekvisitörer och jag satt en hel vecka och lärde mig mycket om filminspelningar. I Maria Langs bok förekommer naturligtvis ond bråd död. Jag fick infallet att nyttja skärgårdsmiljön och situationen, vända på steken och skriva om en filminspelning, som undan för undan totalt spårar ur- av en uppsjö skäl, som inte skall avslöjas här. Annat än att jag är nöjd med att ha lyckats spara upplösningen till bokens allra sista sida.

• Obesitas medför en uppsjö komplikationer omfattande flertalet organsystem inkluderande psyket. Att sexuell förmåga hos män med obesitas är nedsatt är känt, men samtidigt noteras att spermiekvalitén hos män med obesitas är sämre.

I en dansk studie, där män randomiserat och placebokontrollerat behandlades med VLCD, kost, motion och liraglutid i kombinationer gick medelvikten initialt ner 16 kg, vilken bibehölls under ett års uppföljning. Ett flertal spermiekvaliteter såsom koncentration och antal förbättrades med 50%. Det finns uppenbarligen flera skäl till att obesitasbehandling lönar sig.

• Att kostanamneser är notoriskt otillförlitliga är välkänt. En skotsk forskargrupp jämförde kostdagböcker med objektiva mått på födointag och fann att alla ger felaktig information- för dem med obesitas såväl som normalviktiga. Att siffrorna verkar högre för dem med obesitas beror på att deras dagliga energiintag, kopplat till kroppsstorleken, balanserar på en högre nivå, men procentuellt är feluppskattning lika stor hos alla. Den uppges av felskattningen var så hög som att motsvara en cheeseburgare på 900 kcal. Eller 300 körsbärstomater, som författarna hjälpsamt tillfogar, väl medvetna om osannolikheten för denna överkonsumtion.

• Flera studier har undersökt huruvida personer med obesitas behandlas sämre i vården med t ex förlängda väntetider, förlängd tid till ambulanshämtning, sämre allmänt omhändertagande etc. I denna undersökning kunde man konstatera att eftervårdstiden på uppvaket efter kirurgi inte var längre för dem med obesitas, jämfört med andra.

• Ryggsmärtor vid övervikt är vanligt (liksom vid normalvikt!). En genomgång av 11 studier visade på anmärkningsvärt låg vetenskaplig kvalitet samt få belägg för att viktnedgång med livsstilspåverkan ger mycket bättre effekt på smärtorna än naturalförloppet i en väntelista.

• Att obesitas är kopplat till en uppsjö metabola, mekaniska, sociala och psykologiska negativa konsekvenser är synnerligen väletablerat, liksom att obesitas är kopplat till socialgrupp, utbildning, invandrarskap och glesbygd. Amerikanska forskare har nu studerat sambandet mellan obesitas i medelåldern och finansiella konsekvenser och finner att sannolikheten för konkurs, dåliga affärer, skuldsättning, börsmisslyckanden är betydligt vanligare bland personer med obesitas än bland normalviktiga amerikaner. Men man letar i artikeln efter en plausibel förklaringsmekanism. Hönan-och-ägget- diskussionen hade varit värd att föra. Tröstätning p gr av skuldsättning? Övervikt med nedsatt hälsa = sämre omdöme? Frågorna kvarstår.

• Skatt på läskedrycker förekommer nu i ett flertal länder. Tanken är förstås att dyrare läsk=mindre inköp=bättre hälsa.  Numera har ett flertal studier  gjorts världen över och det verkar faktiskt vara så, att skatt på läsk minskar konsumtionen. Några risker med en sådan skatt tycks inte finnas, men vissa studier antyder att lågutbildade individer med dåligt hälsomedvetande inte kan avstå från sin läsk och därmed får mindre pengar över till bra mat. Om sedan sockerskatt ger påvisbar sänkning av BMI är inte lika givet, även om vissa studier antyder detta. Forskarna jämför med tobaksskatten, som varit effektiv utan att medföra nackdelar.

Fettskatt, som prövats i t ex Danmark har visat sig vara mycket svårare att hantera, och har inte fått något genomslag.

Med jämna mellanrum publiceras artiklar som menar att riskerna med socker är överdrivna och WHOs mål på högst 10 energi% inte är vetenskapligt välgrundade. Man manar att försök är för kortvariga, djurförsök ej representativa, fast versus flytande socker ej kartlagt m m. Lusläser man de sista raderna är det inte sällan i liten stil som sockerindustrin visar sig ha sponsrat arbetet. Debatten lär fortsätta.

• Puman är ett av världens sju stora kattdjur och det enda på den amerikanska kontinenten. Ambitiösa forskare har nu kartlagt hur dessa katter överlever i en förändrad värld. De visar sig vara synnerligen flexibla i sitt kostval, och man har funnit att de äter minst 232 olika sorters bytesdjur, varav några dessvärre är utrotningshotade. Ju längre från ekvatorn som puman lever, desto större byten fångar den. Ju mera små bytesdjur de fångar, desto mindre är risken att de ger sig på husdjur. Det är underbart att det finns utrymme för denna form av forskning som på sikt söker utreda spelreglerna för ekosystemen och möjligheten att låta människor och rovdjur kunna samverka. Har någon gjort motsvarande kartläggning av våra svenska vargar?

• Tanken att kräva att man på krogens matsedlar även angav energiinnehållet blev en hit i USA och senare även i UK. Nu visar det sig att effekterna över tid är obefintliga och prevalensen av obesitas bara ökar. Riskgruppen av lägre socioekonomiska grupper tar inte till sig budskapen, om de nu ens har råd att gå ut. Billigare bra mat skulle vara ett effektivare redskap, menar forskarna.

• Vad händer med vikten, när man kommer in på ”hemmet” på gamla dar? När hälsotillståndet för cirka 60.000 överviktiga åldringar undersöktes fann man att en fjärdedel gått ner betydligt i vikt efter ett år. Det skulle ju kunna ses som ett gott tecken på fungerande obesitasvård, men visade sig i stället vara kopplat till mer funktionsnedsättning, hjärtkärlsjukdomar, njursvikt, inkontinens och cancer. Uppenbarligen var viktnedgången ej resultatet av en önskvärd och planerad viktförändring utan speglade illavarslande degenerativa effekter på ålderns höst.

• Forskare i Australien har samkört regional brottslighet med BMI-nivå och konstaterar att i områden med hög brottslighet, framför allt våld, är BMI högre. Som skydd mot oönskad livsstil beskrivs socialt nätverk och fysisk aktivitet. Lever man med en brottslig karriär torde detta innebära en mindre hälsosam livsstil. Författarna går så långt som att mena att brottsförebyggande åtgärder minskar prevalensen av övervikt. Det vore ju en dröm om bovar som får jobb och sociala sammanhang i sina störiga liv dessutom kan bidra till bättre hälsa i närområdet.
• BMI har tjänat forskarna väl för att på ett enkelt, billigt sätt ge en uppfattning om kroppsvikt. Från flera håll vill man nu söka andra vägar att uppskatta hälsoriskerna med övervikt. Att överviktrisk följer en glidande skala är ju väl känt, och de gamla rigida cutoff-gränserna har kanske delvis spelat ut sin roll. Fettdistribution mäts ju ej av BMI men är kopplat till risknivån. Body scanners kan nu blixtsnabbt ge antropometriska data och digitala foton kan mäta kroppssammansättning via en smartphone.
• Emotionella utspel dyker ofta upp i Iitteraturen : “Obesity science has always been a (racist) form of pseudoscience that relies on statistical correlations based on a limited portion of humanity” hävdar en upprörd författare, som menar att BMI-konceptet är baserat på vita individer och helt irrelevant i ett globalt perspektiv.
• Sambandet mellan tarmflora och fetma har sysselsatt forskare i decennier. Några enkla samband och några med kliniska konsekvenser har dessvärre ej kommit fram. Tanken att tidig behandling med antibiotika av barn skulle öka risken för framgen fetma har framförts i olika sammanhang. Minskad förekomst av lactobaciller har beskrivits som en orsak. I en intressant musstudie finner forskare att kombinationen av en högfettkost och antibiotika ökar kroppsvikten genom att utarma intestinalt PPAR-gamma, som reglerar kroppens fettomsättning. Intressant är att agonisten rosiglitazone tycks kunna motverka denna ogynnsamma förändringar av fettmetabolismen.
• Nätet är fullt av retractions, och oftast duckar författarna, svarar ej på mail eller hittar irrelevanta motargument. Intressant är då en artikel i prestigefyllda BMJ, där man påvisade en nedgång i soft drink konsumtionen i UK- till glädje för många. Men i detta fall upptäckte forskarna själva en bugg i systemet, kontaktade omdelbart BMJ, som drog tillbaka både artikeln och en medföljande ledare. Allt med vederbörlig respekt för författarna som förklarade misstaget och gjorde sitt bästa för att rätta till det. Och- ser man på- då blev det inga större förändringar. Men hedervärd var insatsen.
• Många försök har gjorts med rumsinskränkande ballonger i ventrikeln för att skapa fyllnadskänsla med åtföljande minskat födointag. Inget har blivit någon framgång. Nu har en forskargrupp vid Harvard tagit fram en liten kapsel, som vibrerar när den utsätts för saltsyran i ventrikeln. Denna vibration påverkar sträckreceptorerna i slemhinnan med mindre födointag som följd. Kapseln försvinner utan biverkningar efter några dagar. Stort entusiastiskt mediapådrag följde, men det är värt att läsa den bokstavliga slutknorren: Försöken gjordes på grisar. Men fortsättning följer säkert, även om en vibratorkapsel per måltid kanske inte verkar någon ekonomiskt framgångsrik väg. Men farmaka är ju inte heller billiga- än så länge…
• 10.000 ”retractions” rapporteras för 2023. Värst utsatt var nog Wileys förlag, som av kommersiella skäl köpte in det egyptiska förlaget Hindawi och till sin fasa fanns massivt forskningsfusk – “incoherent, meaningless, and/or irrelevant content.” Det har kostat förlaget över 40 miljoner dollar att avveckla denna verksamhet. Men även forskare med hög profil har ertappats med fusk. Presidenten för Stanford university avgick, sedan man påtalat betydande oegentligheter. Och i nutritionsforskningen har ett antal industrianställda spökskrivare avslöjats.
• Fascinationen över udda forskningstemata upphör inte. En grupp kanadensiska fågelentusiaster har studerat hur pilgrimsfalken anpassar uppfödandet av sina ungar, beroende på storleken av kullen och det växande erergibehovet, när ungarna blir alt större. Med kameror och avancerad teknik kan man kartlägga föräldrarnas strategi för att optimera överlevnadsoddsen för avkomman. Med tiden landar föräldrarna födan allt oftare, men för att täcka energibehoven får ungarna dessutom lära sig att äta av en bredare kostrepertoar, när föräldrarna kan jaga flera sorters föda. Det är nog osannolikt att man kan överföra pilgrimsfalkens uppfödningsrutiner till humant ätande, men nog finns det en poäng i att tidigt lära barn att vidga sin kostrepertoar.

• Att veterinärer täljer guld med skalpellen på djursjukhusen är välkänt. Cytostatika och cancerkirurgi, intensivvård och parenteral nutrition är inte bara reserverat för människor numera, utan våra husdjur kan också få ta del av dessa medicinska landvinningar. Nu lanserar det amerikanska företaget Loyal (av alla namn!) med dunder och brak det faktum att FDA godkänt företagets tilltänkta kliniska prövning av ett preparat som förlänger hundens friska liv. Det vore spännande att se om resultaten sedan kan överföras till humanstudier. Sådan herre, sådan hund heter det ju!

• Hur påverkas hunger och födointag, om man får för lite sömn? En forskargrupp jämförde en 8-timmars nattsömn med en som kortats till 6 timmar och de fann då att den måttliga reduktionen ändå ledde till mer hungerkänslor och större intag av föda. T o m blodtryck och pulsfrekvens var högre, när sömntiden var förkortad.  Till listan på viktreglerande åtgärder kan man tydligen utöver kost och motion även räkna god sömnhygien.

• Hoarding disorder (HD) räknas som oförmåga att göra sig av med saker och att hamstra (hoard) in absurdum. HD- individer har oftare viktproblem, dålig hygien och är såväl mer impulsiva som olycksfallsbenägna. HD-individer har så bråttom att de inte använder köksutrustning för riktig matlagning eller sitter ordentligt till bords. Träning i stresshantering kan vara ett sätt att få bättre kontroll över det patologiska hamstrandet och på sikt även på kroppsvikten.

• En 31 år gammal sportbil har charm och vintagekaraktär, men amerikanska obesitaskirurger blir upprörda, när de vid en jämförelse konstaterar att amerikanska guidelines är lika gamla och lika lite uppdaterade som bilen. Begränsningar, beroende på gamla uppfattningar om dåtida metoder, är ej längre relevanta med modern titthålskirurgi och säkrare ingrepp. Det har blivit närmast oetiskt att undanhålla individer med grav obesitas från operation, men bl a försäkringsbolagen har hållit emot för att slippa kostnader. Liksom moderna sportbilar är utrustade med högteknologi är dagens bariatriska kirurgi ytterst effektiv. Nya och mera liberala och inkluderade guidelines efterlystes därför!

• Vad har ishockey med hjärnans utveckling på foster att göra? En kanadensisk forskare gör jämförelsen: Precis som hockeylagledaren väljer ut vilken spelare, som skall ha vilken position på banan gör fostret redan i andra trimestern ett urval när hjärncellerna utvecklas. Den bästa cellen blir kvar och utvecklas, den sämre försvinner genom apoptos. Med Abbas låttext: The winner takes it all!

• Svinaktiga kostvanor kan lära människor något om optimalt ätbeteende. Kunskaperna om svinuppfödning är massiva och dieten anpassas för att maximera muskelutveckling snarare än fettaansamling. Svin föredrar en lätt frukost med stor middag, men ger man dem en ”junk diet” minskar de spontant intaget och motverkar på så sätt sin övervikt. Om djuren får en obalanserad kost vad avser essentiella komponenter kan de dock börja överäta. Foder utgör 70% av kostnaden för svinuppfödning, vilket gör det självklart att optimera kosten för önskat resultat. Svin verkar faktiskt vara smartare än människor när det gäller att planera sitt födointag för att undvika obesitas! Man kan tydligen lära sig mycket i stian!

•Ett otal jämförelser har gjorts mellan olika metoder för viktnedgång. Slutsatsen blir i allmänhet att i det långa loppet är det energiunderskottet som avgör resultatet, oavsett metoden. En ny infallsvinkel är dock att undersöka miljöavtrycket av skilda kostformer. Ketodieten och den paleolitiska kosten visar sig då ha mest negativa effekter, en rent vegan kost den minsta och en allmänt blandad (såsom medelhavskost) ha intermediäreffekter. 1/3 av klotets växthuseffekt kommer från livsmedelsproduktion. Biffkött ger ett tio gånger högre miljöavtryck än fågel. Det är uppenbart att en omläggning av globala kostvanor kan få betydande gynnsamma miljöeffekter.