Vårdoffer- utslagen i sista ronden

En sjukvårdsdystopi.

Boken Vårdoffer- utslagen i sista ronden handlar varken om en Stravinskij-balett eller en boxningsmatch. Författaren har dock inte kunnat låta bli att leka med ord i en bok, som beskriver en sjukvårdsdystopi, där hudförändringar- upptäckta i vårdarbetet- spelar en avgörande roll för händelseförloppet.

 Denna berättelse beskriver sjukvårdsrealiteterna under ett 80-tal, när inkompetenta chefer, struliga bestämmelser, kroniska överläggningsproblem och otympliga arbetssätt var minst lika vanliga som idag.

Huvudpersonen gör en halvhygglig klinisk karriär och trasslar sig fram i den medicinska forsknings- och undervisningsvärlden men har svårt att få arbetet att gå ihop med familjelivet. Han upplever dryga chefer, forskarmygel och försöker förstå sig på läkemedelsindustrin. Det fordras ingen större skarpsyn för att inse att bokens händelser till delar är självupplevda.

Utöver närmare 700 vetenskapliga artiklar har Rössner skrivit ett 40-tal populärvetenskapliga böcker. Han har medverkat otaliga gånger i media och skrivit mer än tusen populära debattartiklar, kåserier och reflexioner, bl a i Grönköpings Veckoblad. Han har arbetat som ståuppare och har spelat sig själv som hälsoguru i vetenskapsteater på Klara Soppteater. Vårdoffer ska ses som en titt bakom vårdens munskydd och som ett försök att stämma till såväl medkänsla som insikt och skratt.

Vårdoffer- utslagen i sista ronden, 245 sidor

Stephan Rössner

Romanen tillkom i delar redan under 80-talet, när författaren var aktiv som läkare-lärare-forskare. Den är ingalunda självbiografisk, men speglar mycket självupplevt. Och ”utslagen” är även de hudförändringar, som huvudpersonen upptäcker, när han går sin rond för sista gången.

Boken har tillkommit efter diverse förlagsstrul med uteblivna leveranser, polisanmälan för bedrägeri, kronofogde m m. Så- till dess den äntligen kom fram blev det en uppsjö kostnader.

Boken kommer därmed att behöva kosta 240:- inklusive frakt, och 180:- utan. Beställes via stephan@rossner.se Betalning till Swish 0704 150224.

Trevlig läsning önskar författaren!

Stephan Rössner guidar oss till nya forskningsresultat

• Buddhistisk vandringsmeditation förefaller att vara en etablerad behandlingsmetod i många asiatiska länder. En grupp författare från Thailand uppmärksammade att det saknades kunskaper om huruvida sådan meditation kunde hjälpa patienter med hjärtsvikt. De slumpade därför hjärtpatienter till att antingen Buddhistmeditera eller att få ett konventionellt motionsprogram. Hjärtfunktion och livskvalitet jämfördes efter sex veckor, varvid det visade sig att motion var bra men meditation värdelöst. Det förefaller närmast kontraindicerat att bara få gå runt och meditera om man därigenom berövas ett gammaldags hederligt gymprogram!

• På nätet exploderar förstås artiklar om covid-19.  Men många forskare tycks ha väl bråttom och hittills har 85 artiklar dragits tillbaka- ”retracted”. Extra pinsamt blev det förstås när en brittisk MP entusiatiskt prisade en preprint artikel i the Lancet som propagerade för D-vitaminbehandling av covid-19-sjuka och menade att ”findings are incredibly clear”. Sedan ett flertal forskare sågat artikeln, bl a då randomiseringen var felaktig, försvann den från nätet. Pinsamt för forskarna, politikern och tidskriften!

• Att fysisk aktivitet är bra vet alla. Men som vanligt har inte samtliga betingelser utforskats. Hur vandrar man hand i hand med sin partner? I detta arbete täcks en betydande kunskapslucka. 72 par fick vandra ensamma, hand i hand, på slät mark eller i lite svårare terräng. Och ser man på: Det gick långsammare när man vandrade parvis och ännu långsammare om man höll varandra i hand! Och- föga förvånande- gick det långsammare på ”hinderbanan”, särskilt för äldre kvinnor. Forskarna försöker nu bena ut om trivseln av den nedsatta marschtakten vid parvis gång motverkar den högre energiutgift och träningspotential som snabb singelmarsch leder till.

• Det är ju bra att veta vilken elefant man stöter på bl a för att kontrollera hur de rör sig, varifrån de kommer, om de fått ungar och hur de mår. Men hur ska man kunna känna igen en viss elefant i en hjord av många liknande stora djur? Jo- med elefantanpassad face recognition av samma slag som används inom bl a kriminologin för att hitta ansikten. Elefantfoton kan byggas om och med hjälp av AI göras till algoritmer, så att kameran omedelbart kan tala om vilken Jumbo man har framför sig i naturen. Zoologiska trädgårdar världen över har hjälpt till att fota elefanter för att generera databaser, som sedan möjliggör igenkännande av kompisarna på savannen. Det känns betryggade! De flesta safariturister backar nog ändå inför elefanthjorden utan att ta reda på vilket av djuren som leder en förbannad flock.

• Stigmatisering av fetma är ett omdebatterat ämne. Att hävda att individer med fetma är mindre begåvade är förstås oerhört provocerande. Väl medvetna härom körde en grupp engelska forskare IQ-data mot BMI på 6798 vuxna och justerade för en uppsjö confounders: kön, ålder, etnicitet, äktenskap, utbildning, inkomst, kroppskondition, socialt nätverk, stress, rökning, alkohol, droger och mentalsjukdom. Kvar stod entydligt att med högre vikt följde lägre IQ och författarna efterlyser forskning för att förklara detta. Men- detta provocerar och en stor grupp upprörda psykologforskare finner artikeln gravt ovetenskaplig och förnedrande. De menar bl a att BMI är ett dåligt kroppsmått och att IQ är en otillförlitlig metod. Härutöver listar de en rad andra bristfälligheter hos studien och kräver att den dras tillbaka- ”retraction”. Men författarna står på sig och visar steg för steg att slutsatserna vilar på god vetenskap. Om sedan journalister väljer att rubricera detta som att ”feta är dumma” är det en feltolkning, som dessa måste ta ansvar för. Tidskriften har inte dragit tillbaka artikeln.

• Oavbrutet publiceras data om fetmaprevalens i de mest skiftande etniska grupper jorden runt. I t ex Brasilien har man tagit sig för att titta på BMI hos tonåringar i amazonasfolket quilombola. Även i djungeln var mer tid framför datorn förknippad med mer övervikt, men tonåringar som gick i skolan och åt frukost vägde mindre. Confounders är inte rapporterade här. Det hade varit bra…

Berzelius symposium 20-21 maj 2021 i Malmö

Fetma utgör ett folkhälsoproblem med ökad risk för ett flertal olika sjukdomar. Trots detta finns det många aspekter av fetma på individnivå som inte är klarlagda. Ett exempel på detta är att det finns olika typer av fettväv med olika effekter på skiftande anatomiska lokalisationer, ett annat är att det förefaller finnas individer med fetma som undgår eller senarelägger de förväntade komplikationerna, s.k. metabolt frisk fetma. Till detta kommer olika kliniska problem med behandling (livsstil, läkemedel, kirurgi) och långtidsresultat då man även bör ta hänsyn till ev. sidoeffekter och biverkningar. Slutligen finns det förstås sociala aspekter på fetma som drabbar individer inte bara medicinskt utan även med stigmatisering.


Vid ett kommande Berzelius symposium (nr. 104) den 20-21 maj 2021 i Malmö vill vi försöka belysa dessa många aspekter samt även ha en debatt om hur vården skall kunna möta utmaningen med fetma och på vilket sätt samverkan mellan olika aktörer bäst kan ske.
Symposiet genomförs i samarbete mellan Svenska Läkaresällskapet, det strategiska forskningsområdet Epidemiologi för Hälsa (SFO EpiHealth) vid Lunds universitet, Region Skåne, Svensk Förening för Obesitasforskning (SFO), samt patientföreningen HOBS. Vi har även stöd från två läkemedelsföretag inom fetmabehandlingsområdet, för vilket vi är tacksamma.


Välkomna!
Peter M Nilsson, professor, IKVM, SUS, Malmö (sammankallande i programkommittén)
Programkommitté
Sölve Elmståhl, professor, SUS, Malmö, koordinator för SFO EpiHealth
Susanna Calling, docent, Centrum för primärvårdsforskning, Primärvården Skåne, Malmö
Lars Lind, professor, UAS, Uppsala
Peter Arner, professor, Karolinska Institutet, KS, Huddinge

Titel: Obesity as an individual and societal challenge – new directions
Tid: 20-21 maj 2021
Plats: Agardhsalen, CRC, Jan Waldenströms gata 35, SUS, Malmö (nära Triangelns tågstation, södra utgången)

Arrangörer: Svenska Läkaresällskapet (SLS) i samarbete med det strategiska forskningsområdet Epidemiologi för hälsa (SFO EpiHealth) vid Lunds och Uppsalas universitet, Region Skåne samt Svensk Förening för Obesitasforskning (SFO)
Målgrupp: Läkare, forskare, studenter och samhällsrepresentanter med intresse för fetma
Sekretariat: Projektledare Sophie Palmquist-Klockhoff, SLS, Stockholm, tel. 0702-220991, mail: sophie.palmquist-klockhoff@sls.se. För lokal logistik i Malmö: forskningsadministratör Miriam Sjödahl Jakobsen, SFO EpiHealth, tel. 040-39 13 02, mobil: 0730-811 521 mail: miriam.sjodahl_jakobsen@med.lu.se
Deltagaravgift: enligt SLS regler för medlemmar och icke-medlemmar i SLS, men med prisreduktion för studenter, doktorander (500 kr).
Medlemmar i SFO EpiHealth får betala full avgift enligt SLS regler men kan ansöka om ersättning (subvention) av SFO EpiHealth i Lund-Malmö, respektive Uppsala
Postrar: får visas baserat på insända och accepterade abstracts, deadline 15 april 2021
Sponsorer: Novo Nordisk AB, Navamedic AB


OBS!
Pandemi-läget i maj 2021 kan innebära förändringar i logistiken för hur symposiet genomförs. Vi följer rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och regelverket för Lunds universitet. Vid ett försämrat pandemiläge så genomförs symposiet digitalt istället, men vi hoppas på minskad smittspridning till i slutet av maj till följd av säsongsvariation samt ökad vaccination. Detta skulle kunna möjliggöra att ett antal deltagare kan vara på plats i föreläsningssalen på CRC i Malmö. Besked om hur vi gör utsändes till alla registrerade i början av maj. Vid tveksamheter så kontakta arrangörerna.


Program
Torsdag 20 maj 2021
09:00-10:00 Registrering, kaffe
10:00-10:15 Inledning (Peter M Nilsson, chefsläkaren SUS, Sölve Elmståhl, Joanna Uddén)
10:15-10:45 State-of-the-Art 1.
Chair: Peter M Nilsson, Malmö
The burden of obesity and its comorbidities in a global perspective
Speaker: Lars Rydén, Karolinska, Stockholm, Sweden
10:45-12:00 Session 1. Epidemiologi av obesitas/fetma
Moderator: Lars Lind, Uppsala
Trender för fetma i Sverige; barnfetma i fokus (Claude Marcus, Huddinge)
Förändringar i livsstil (Peter Friberg, Göteborg)
Samhälleliga förutsättningar för att förebygga övervikt och fetma (Anna Jansson, Folkhälsomyndigheten, Solna)
Hälsoekonomiska aspekter (Sanjib Saha, Lund)
12:00-13:00 Lunch
13:00-14:15 Session 2. Fetmans mekanismer
Moderator: Sölve Elmståhl, Malmö
Fettceller morfologi och funktion vid fetma (Peter Arner, Huddinge)
Sarkopen fetma och åldrandet (Tommy Cederholm, Uppsala)
Gen-miljö-mikrobiota interaktion (Marju Orho-Melander, Malmö)
Kostmarkörer och fetma (Ulf Riserus, Uppsala)
14:15-14:45 State-of-the-Art 2.
Chair: Marju Orho-Melander, Malmö
Precision Medicine in Obesity
Speaker: Paul Franks, Malmö
14:45-15:15 Kaffe
15:15-16:30 Session 3. Metabolt frisk fetma – finns den?
Moderator: Gunnar Engström, Malmö
Definitioner, epidemiologi och kontrovers (Peter M Nilsson, Malmö)
Fetma och heterogen kardiovaskulär risk (Susanna Calling, Malmö)
Malmö – data från kohorter (Johan Korduner, Malmö)
Uppsala – data från kohorter (Lars Lind, Uppsala)
16:30-17:00 Poster-session
17:00-17:30 State-of-the Art 3.
Chair: Karl Michaelsson, Uppsala
Is there an Obesity Paradox, or not?
Speaker: Thorkild I.A. Sørensen, Köpenhamn, Denmark
19:00-22:00 Middag (om sådan kan genomföras enligt smittskyddsregler) – separat anmälan

Fredag 21 maj 2021
08:30-10:00 Session 4. Behandling av obesitas/fetma
Moderator: Joanna Uddén Hemmingsson, Stockholm
ordförande i Svensk Förening för Obesitasforskning
Kostaspekter (Emily Sonestedt, Malmö)
Kirurgi mot fetma (Niclas Abrahamsson, Uppsala)
Läkemedel mot fetma (Erik Uddman, Malmö)
Nationella riktlinjer för vård vid obesitas (Ulrika Jarrolf, Socialstyrelsen)
10:00-10:30 Kaffe
10:30-11:00 State-of-the Art 4.
Chair: Peter Arner, Huddinge
Current and futureTreatment of Obesity
Speaker: Carel le Roux, Dublin, Ireland
11:00-12:30 Session 5. Kontroverser och lösningar – Panel debatt
Moderator: Erik Uddman, Malmö
Inledare Pro-Con
Folkhälsan förbättras trots fetman – 10 min (Peter M Nilsson, Malmö)
Folkhälsan försämras genom fetman – 10 min (Ylva Trolle Lagerros, Stockholm)
Patientförening HOBS (Jenny Vinglid, ordförande)
Hälso- och sjukvården – Gilbert Tribo (L), Hälso-och sjukvårdsnämnden, Region Skåne
Vetenskapen (Joanna Uddén Hemmingsson, SFO, Claude Marcus)
Riktlinjer (Ulrika Jarrolf, Socialstyrelsen)
Samhället (Anna Jansson, Folkhälsomyndigheten)
12:30-12:45 Avslutning, poster-pris (Peter M Nilsson, Sölve Elmståhl, Joanna Uddén Hemmingsson)
12:45-13:30 Lunch, grab-and-go sandwich
12:45-13:15 Rundabordssamtal om organisation av obesitas-behandling (Novo Nordisk AB)

World Obesity Day 4 mars! Obs! Obesitasdagen flyttad till 10 december!

World Obesity Day 4 mars

Den 4 mars kl. 15.30-17.00 vill SFO och SFOK med samarbetspartners bjuda in till ett webbinarium som i år handlar om de kommande nationella riktlinjerna för obesitas.

Här är länken för anmälan: https://register.gotowebinar.com/register/393724531511429902

Anmälan senast: 3 mars 2021.

SFOs styrelse har tillsammans med SFOKs styrelse beslutat att flytta Obesitasdagen 2021 från den 23 april till den 10 december i hopp om att kunna genomföra årets obesitasdag som ett fysiskt möte i Läkaresällskapets lokaler. Vi vet i dagsläget inte om det kommer att gå att genomföra en ”fysisk obesitasdag” men vi vill göra ett försök genom att senarelägga mötet.

Årets tema är: Fetmabehandling av barn, ungdomar och unga vuxna

Vi återkommer med mer information om Obesitasdagen 2021, program och anmälan till den 10 december.

Forskningsresultat funna av Stephan Rössner

• När på dagen skall man motionera? På eftermiddagen, sägs det i en undersökning, som dock omgående sågas av kritiker. Ingen korrekt design, små grupper, inga kvinnor. Och hur tidskriften kunde ta in artikeln överhuvudtaget upprör många. Men alla kan trots allt trösta sig med knorren i artikeln: Motion är bra för oss alla, oavsett när den görs, men bara om den verkligen blir av. Det kunde alla hålla med om.

• Man måste beundra kreativiteten hos entomologer. I en undersökning mättes ämnesomsättningen hos myror, som plockats upp från stackar i antingen stads- eller landsmiljö. Mot förmodan hade stadsmyrorna en högre ämnesomsättning, vilket beskrivs som en negativ anpassning till miljön. Det känns trösterikt att veta att en stressig stadsmiljö kan vara skadlig för fler än människor.

• En artikel som visar att man blir fetare av att äta s k ultraprocessed food har lett till intensiv debatt. Man kan ana att snabbmatsindustrin skulle kunna ha synpunkter, även om detta inte framgår tydligt. Studien var synnerligen välkontrollerad och försökspersonerna var inackorderade på ett labb under resans gång. Varje morgon vägdes de och sedan subtraherades den i förväg uppmätta pyjamasvikten från den totala vikten. Kritiker menade att vikten på de använda nattkläderna inte beräknats på rätt sätt och vädrade forskningsfusk. Men dessbättre: Inget fel var begånget och författarna kommer ur pyjamasdebatten med äran i behåll.

• Trust game är ett datorspel, där människors beteende kan mätas vad avser tilltro, handlingskraft och beslutsförmåga. En grupp psykiskt friska individer studerades när de fick spela mätta eller hungriga, och det visade sig att spelresultaten förbättrades efter en energirik dryck. Kvinnor och individer som bedömts som ”snygga” kom dessutom upp i högre spelpoäng efter maten. Så slutsatsen blir: ingen gambling på fastande mage!

• Att vårdpersonal inklusive dietister har en negativ inställning till fetma är väl dokumenterat. Men trots att 147 amerikanska dietister fick se en video, som försökte öka förståelsen för de feta och minska diskrimineringstendensen gav detta dessvärre inget resultat. Stigmattityden sitter uppenbarligen djupt inne även bland dem, som har till yrkesuppgift att vara de överviktiga behjälpliga i deras kamp.

• Gå ut med hunden- även om du inte har någon! har ju varit ett klassiskt råd till överviktiga. Jycken behöver pinka även om det är sådan storm ute, att vanligt folk och ännu mindre överviktiga dristar sig utomhus. Men effekten av detta rimliga råd förefaller aldrig att ha utvärderats ordentligt. Nu startar en ambitiös amerikansk forskargrupp ett projekt, där man sätter aktivitetsmätare på både husse och Karo. Båda vägs både före och efter studien. Uppenbarligen kan välbefinnande mätas hos husse, men det är mer oklart hur motsvarande enkäter kan användas för jyckar.

KALLELSE TILL ÅRSMÖTE

SVENSK FÖRENING FÖR OBESITASFORSKNING

Fredagen den 27 november 2020 kl. 10.00-12.05

via Zoom

Hej!

Vi börjar med en vetenskaplig föreläsning av PhD Ximena Ramos Salas från Obesity Canada som presenterar de nya kanadensiska riktlinjerna Obesity in adults: a clinical practice guideline. Efter en frågestund och diskussion vidtar årsmötesförhandlingarna (se nedan för dagordning).

Motioner och förslag till årsmötet från föreningens medlemmar mejlas till Ingrid Larsson.

Anmälan om deltagande sker till Ingrid Larsson (ingrid.larsson@medfak.gu.se)

senast 24 november 2020.

Länk till Zoom

Join from PC, Mac, Linux, iOS or Android: Click Here to Join
Note: This link should not be shared with others; it is unique to you.
Add to Calendar Add to Google Calendar   Add to Yahoo Calendar


Or iPhone one-tap
    Sweden: +46850520017,,61584117542# 
Or Telephone:
    Dial(for higher quality, dial a number based on your current location):
        Sweden: +46 8 5052 0017 
    Meeting ID: 615 8411 7542
    International numbers available: https://lu-se.zoom.us/u/c3M0KkRFf

Or an H.323/SIP room system:
    H.323: 109.105.112.236 or 109.105.112.235
    Meeting ID: 615 8411 7542

    SIP: 61584117542@109.105.112.236 or 61584117542@109.105.112.235

Hjärtligt välkomna önskar styrelsen i SFO!

www.obesitasforskning.nu

VETENSKAPLIG FÖRELÄSNING OCH ÅRSMÖTE

27 november 2020 kl 10.00 – 12.00

10.00−10.05SFOs Ordförande Joanna Uddén Hemmingsson hälsar välkommen    
10.05−11.00Obesity in adults: a clinical practice guideline Ximena Ramos Salas, PhD, Obesity Canada Frågestund och diskussion efter föreläsningen
11.15−12.00Årsmöte i Svensk Förening för Obesitasforskning
12.00−12.05Avslutning Joanna Uddén Hemmingsson
 

Gå med i Svensk Förening för Obesitasforskning (SFO). Postgiro: 790190-3 (+namn), Swish: 1235446422 (+namn). Årsavgift: 100 kr.

SVENSK FÖRENING FÖR OBESITASFORSKNING

Dagordning

  • Mötets öppnande
  • Val av mötesordförande
  • Val av mötessekreterare
  • Val av personer att justera protokollet
  • Godkännande av dagordning
  • Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse
  • Revisionsberättelse och fastställande av balansräkning
  • Frågan om styrelsens ansvarsfrihet
  • Behandling av motioner och inkomna förslag
  • Fastställande av medlemsavgift för 2021
  • Valberedningen har ordet
  • Val av revisorer
  • Val av valberedning
  • Övriga frågor
  • Nästa årsmöte
  • Årsmötet 2020 avslutas

Forskning – såväl som forskningsfusk!

Närhet till grönområden innebär att gamla kineser är mindre feta. Att mäta BMI på kineser är inte svårt men för att mäta grönska i boendemiljön använder man det märkliga indexet normalized difference vegetation index (NDVI). Dessutom registrerades luftpartikelförekomsten i de aktuella områdena liksom temperatur i en studie. Ju grönare- desto mindre fetma, oberoende av fysisk aktivitet, stillasittande och utomhustemperatur. Med mer luftföroreningar tunnades sambanden ut. Kineserna medger att de saknar förklaring till fynden. De torde de flesta andra också göra!

Japanska forskare konstaterar att konsumtion av soppa innebär mindre risk för fetma. Men vägen dit var lång- av 1873 identifierade sopp-artiklar kunde bara 7 användas i metaanalysen. Mekanismerna framgår inte av abstrakt, men en kaloriutspädningseffekt verkar kanske vara en möjlig förklaring. Men hur kunde det vara att man behövde såga 1866 artiklar för att nå denna slutsats?

En veckas nätskörd ger upphov till en rad retractions. Tidskrifterna är mer eller mindre entusiastiska för sådana retractions, de innebär ju en bakläxa för refereesystemet och är bökigt att hantera när resultaten hamnat i de gigantiska datafilerna. Att lära spanska skolbarn äta nyttigt var felundersökt och resultaten togs tillbaka. Ingen bad om ursäkt.

En sökande journalist hittar en forskare, vars insatser i PubMed m m sammanfattas i 18 ”retractions” och 22 ”corrections”. När bl a 15 överviktiga försökspersoner testade crackers beskrev forskaren ett intag av 383±159 kcal- en omöjlig spridning utöver teoretiskt maximum på 103 kcal. Den grävande journalisten frågar: Knyckte försökspersonerna andras kex?

En grupp forskande kineser har fått sin artikel retracted, när det visade sig att cinnemaaldehyd (kanelmetabolit) inte hade några gynnsamma effekter på inducerad oxidativ stress och cardiomyocyt-skador genom receptor potential av ankyrin 1. Vem förstår någonting?

Att viss hundmat skulle kunna innebära risk för taurin brist har studerats i golden retriever jyckar. Att de – som påstods – skulle kunna utveckla cardiomyopati ifrågasattes dock av den energiska PLOS redaktören. Vem bryr sig? Kennelklubben?

”Dr H:” med en rätt tveksam trovärdhet beskriver den livgivande effekten av ungdomens källa EGA ( = AGE stavat baklänges) på nio feta svårt sjuka COVID-patienter, men ”glömde” att nämna att det är brodern, som säljer soppan. EGA kan vända åldringsprocessen – men bevisen består av en studie på 12 män, som fick betala för soppan och sedan beskrev att de spelade bättre schack.

Danska forskare beskrev resultaten av behandlingsprogram för alkoholister och jämförde resultaten för män och kvinnor. De menade att det gick sämre efter behandling av kvinnor jämfört med män. Felräkning ledde dock till galna slutsatser, och man bad faktiskt om ursäkt. Nu är rutinerna på forskningsenheten omgjorda och gruppen har förhoppningsvis nyktrat till.

Stephan Rössner

Professor Emeritus

Tema: Fetmabehandling av barn, ungdomar och unga vuxna

Preliminärt program senast uppdaterat 201005

Fredag 23 april 2021, Läkaresällskapet, Stockholm

Ett samarrangemang mellan Svensk Förening för Obesitasforskning (SFO) och Svensk Förening för Obesitas och metabol Kirurgi (SFOK). Arrangemanget är gratis för medlemmar.

Möjlighet att anmäla sig till webbinar kommer att erbjudas!

Samling med kaffe och utställningsbesök 09:00–09:30

Varje föreläsning följs av tid för diskussion

09:30-09:35    Välkommen!

Joanna Uddén Hemmingsson, SFO och Torsten Olbers, SFOK

09:35-10:00    Barnfetma, historisk återblick och önskningar för framtiden

Föreläsare: Sven Claesson

10:00-10:25    Mer eller mindre

Föreläsare: Paulina Nowicka

10:25–10:50   Erfarenheter från Kungsbacka-projektet

Föreläsare: Lovisa Sjögren

10:50-11:10    Vad har läkemedel för roll i behandlingen?

Föreläsare: Jenny Kindblom

11:10–11:30   Vad kan en patientorganisation erbjuda för stöd?

Föreläsare: Jenny Vinglid

Lunch och utställningsbesök 11:30–12:30

12:30-12:50    Amosstudiens erfarenheter (bariatrisk kirurgi av ungdomar)

Föreläsare: Torsten Olbers och Kajsa Järvholm

12:50-13:10    Hur mår ungdomar och unga vuxna efter bariatrisk kirurgi?

Föreläsare: Martin Neovius

13:10-14:15    Management of childhood and adolescence obesity

Föreläsare: Aaron Kelly (Videolänk fr USA)

Kaffe och utställningsbesök 14:15–14:45

14:45-15:05    Erfarenheter från behandling av unga vuxna samt samverkansprojekt med bariatriska kliniker

Föreläsare: Anne Christenson och Ylva Trolle Lagerros

15:05-15:25    Uppföljning efter bariatrisk kirurgi

Föreläsare: Helena Dreber

15:25-15:50    Paneldiskussion: Hur kan fetmavården av barn och ungdomar förbättras?

Föreläsare: alla kvarvarande

15:50-16:00    Summering och avslut

Föreläsare: JUH och TO

Förlänger ett gott skratt livet?

Människan är det enda djur som kan skratta och ett gott skratt har påvisbara fysiologiska effekter genom att sänka muskelspänningen, öka syretensionen och ge hjärtat viss träning. Även om forskningen är otillräcklig finns det ändå data som stöder att ett gott skratt har positiva hälsoeffekter, vad avser funktionen när det gäller skelett och muskler, hjärta och kärl,  de endokrinologiska, immunologiska och neurologiska systemen. Man har faktiskt påvisat att skratt kan förbättra kolhydratomsättningen hos personer med typ 2-diabetes, öka leptinkoncentrationen i bröstmjölk och utöva kardioprotektiva effekter. Det är naturligtvis rimligt att tro att skratt, som leder till pulsökning och muskelaktivitet skulle kunna öka energiomsättningen, men detta har inte varit testat intill nu.

För några år sedan presenterade en grupp forskare från Nashville en undersökning som antyder att skratt har påvisbara effekter på energiomsättningen. Forskarna placerade individer par om par i kammare för att mäta energiomsättningen under strikt kontrollerade betingelser och visade omväxlande humoristiska eller tråkiga videosekvenser i 5-10-minutersomgångar. Skrattomfattningen registrerades med mikrofoner och via kalorimetern kunde man  parvis följa förändringen i energiomsättning. När man skrattade i kalorimetern ökade energiomsättningen med 0,19 ± 0,31 kcal/minut över basalomsättningen, vilket var en klart signifikant stegring. Pulsfrekvensen ökade med 2 ± 4 slag per minut och energiutgiften under pågående skratt var positivt korrelerad med hjärtfrekvensen. När författarna extrapolerar dessa resultat till en mera verklighetsanknuten situation konstaterar de att ett äkta skratt förorsakar en 10-20 procents ökning i energiomfattning och puls över vilonivån. Det skulle kunna innebära att 10-15 minuters dagligt skratt kan öka energiutgifterna med 10-40 kalorier om dagen, vilket omräknat till energiutgifter per år skulle motsvara ett årligt vikttapp på 0,5 till 2 kg. Försöksuppläggningen innebar att individerna fördes samman parvis i kalorimetern. Tanken var den, att man skrattar mera och hjärtligare med andra. Skratt kan vara naturligt eller tillgjort, och man kan påvisa, att dessa två typer av skratt engagerar olika neurologiska banor. Ett äkta skratt ger stämbandsvibrationer, medan ett oäkta skratt är mera atonalt, men samtidigt mera bullrande.

Många undersökningar visar just nu på samma princip, nämligen att små energiintag eller energiutgifter över mycket lång tid kan ha påvisbara effekter på kroppsvikten. Våra egna beräkningar av hur mycket energi vi sparar genom att använda mobiltelefon och fjärrkontroller för att reglera garagedörrar, hemelektronik och mobiltelefoner antyder, att under ett helt år kan dessa inbesparade aktiviteter motsvara en fettvävsmängd på ungefär ett halvt kilo (opublicerade data).

Medicinska effekter av humor

Humorn som medicinskt redskap är numera väletablerad. Det finns clowner anställda på barnsjukhus på många håll, även i Sverige. Humorns läkande och välgörande effekter har dokumenterats vetenskapligt i många sammanhang. Det har skapats ett nordiskt medicinskt humorsällskap, och det finns en hel uppsättning av bibliografier om humor under olika premisser: etniska, situationsrelaterade, galghumor osv.

Intressant är alltså att humorforskning, som funnits länge i seriösa former och mest engagerat folklivsforskare och sociologer har tagit steget över till den medicinska världen, där man kunnat påvisa objektivt verifierbara, statistiskt signifikanta hälsobringande effekter. En av de första som bidragit till denna litteratur var den svenske läkaren Lars Ljungdahl, som för många år sedan i en liten artikel visade att patienter med smärtproblematik, som fick ägna sig åt humorupplevelse gemensamt upplevde mindre värk.

I vår tid kan man tycka att det inom sjukvårdsvärlden med dess kroniska krav på återhållsamhet, besparing och effektivitetsökning inte finns särskilt mycket att skratta åt. Men det är tänkbart att ett mera systematiskt utnyttjande av humor i vården skulle kunna vara ett okonventionellt, biverkningsfritt och kostnadseffektivt sätt att minska smärtor, öka välbefinnande och till och med energiförbrukningen. När satsar regionernas på experter på humor i den nya specialitetslistan?

Stephan Rössner

Tomten lever farligt

Det tog till 1925 innan forskarna insåg att tomten rimligtvis inte kunde leva vid Nordpolen, av det enkla skäl att det där inte fanns tillgång till det nödvändiga betet för hans renar. Tomtens hemvist är dock som bekant omtvistad och andra forskare har på likartade grunder och med nationella undertoner med emfas framhållit att tomten finns i Dalarna i Sverige, i Nordnorge eller på Grönland.

Tomtens livsstil främjar inte ett hälsosamt leverne. Tomtens arbetsform måste uppfattas som en extrem form av skiftarbete med en lång relativt fridfull sommarperiod, varefter arbetsinsatsen ständigt ökar fram mot ett crescendo på julafton. Tomtens livsstil innebär också i andra avseenden hälsobetänkligheter. De tidigare mera mekaniskt präglade samfärdseltekniker innebar ändå möjligheter till uteliv och viss rörlighet med djurskötsel, lastningsarbete osv. I dessa tider uppträder tomten i alltmera mekaniserade förband vilket innebär, att den fysiska aktivitet som är nödvändig för att upprätthålla energibalansen dramatiskt har minskat. Tomtens uppfattas ju i allmänhet som en medelålders man av runt utseende och med en utpräglad bukfetma och fyller med sin höga ansiktsfärg och sitt ökade midjeomfång väl kraven på ett medicinskt högrisktillstånd.

Herr och fru tomte har i många avseenden förutsättningar för att leva sunt. Morgonmålet består av gröt med renmjölk. Det är dock fortfarande oklart i vilken omfattning denna renmjölk består av mättat fett eller om fettsyresammansättningen kan innebära såväl fördelar som nackdelar ur hälsosynpunkt. Tomten är högkonsument av kaffe, vilket i och för sig inte innebär något större hälsoproblem. Det traditionella tomtekaffet är dock i allmänhet kokkaffe och data från Tromsö visade redan tidigt, att kokkaffe – i motsats till bryggt kaffe – innehåller en oljefraktion som har en kolesterolhöjande effekt. Därför är det önskvärt att herr och fru tomte i största möjliga omfattning utnyttjar snabbkaffe eller brygger sitt kaffe.

Tomtens smörgåsar är i allmänhet gjorda av grovt bröd och fiskpålägg, såsom t ex lax, vilket självfallet är hälsomässigt utmärkt med dess höga halt av marina fleromättade fetter. Middagsmålet i tomtefamiljen utgöres i allmänhet av någon klassisk form av husmanskost med kött eller fisk, potatis och rotfrukter. Hjortron och lingon förekommer ofta i tomtens diet, vilket innebär ett gott tillskott av C-vitamin och antioxidanter.

December är en högriskperiod för tomten där övertidsarbetet innebär ett sammanbrott av måltidsordningen, och det föreligger stora svårigheter att följa Livsmedelsverkets rekommendationer med frukost, lunch och middag samt två mellanmål. Ofta intar tomten skinksmörgåsar vilket egentligen inte innebär några större problem ur hälsosynpunkt. Har tomtemor vett att skära bort svålen innebär skinksmörgåsarna inget som helst hälsoproblem. Risgrynsgröten utgör självklart ett stående inslag i julmåltiden, dessvärre med väl snabba kolhydrater, även om kanel har ansetts ha gynnsamma effekter på kolhydrat metabolismen.

Julafton innebär en maximal risksituation, då tomten på besök till

barnfamiljer av hävd utspisas med någon liten godsak, ofta i flytande form.

Nutidens tomtar föredrar ofta som förning för att inte ”ta julen med sig ut”

en smula maltwhisky serverat i tumlare med sugrör för att inte väta ner

skägget. Med den höga arbetsbelastning som för närvarande gäller inom

tomteprofessionen kommer en standardtomte under julaftonens hårda

arbetspass att konsumera betydande mängder alkohol, vilket menligt kan

påverka arbetsförmågan och energibalansen.