En dag runt obesitasbehandling

Fredag 23 mars 2018, Svenska Läkaresällskapet, Stockholm

Ett samarrangemang mellan Svensk Förening för Obesitasforskning och Svensk Förening för Obesitas och metabol Kirurgi

Samling med kaffe och utställningsbesök 9:009:30

Varje föreläsning följs av tid för diskussion

9:30-10:15     ”Bariatrisk medicin”– en ny specialitet med fokus på omhändertagandet pre- och post kirurgi?

Föreläsare: Torsten Olbers. Moderator Joanna Uddén Hemmingsson

10:15-11:00    BMI som urvalsmarkör för obesitasbehandlingPro/con debatt

Föreläsare: Mikael Wirén och Peter Jacobson. Moderator: Ylva Trolle Lagerros

11:00-12:00    To which patients should we focus our obesity treatment efforts?  Which tools to use?

Föreläsare: Professor Nicholas Finer, University College London

Moderatorer Joanna Uddén Hemmingsson och Anders Thorell

Lunch och utställningsbesök 12:00–13:00

13:00–13:10   HOBS – Hälsa Oberoende av Storlek presentation av patientförening

13:10-14:00    ”Alla ska inte opereras”- vilken evidens finns för långtidseffekter av medicinsk obesitasbehandling?

Föreläsare: Ingrid Larsson. Moderator Mikael Wirén

Kaffe och utställningsbesök 14:00–14:30

14:30-15:45    Komplikationer efter obesitaskirurgi; psykisk ohälsa, missbruk samt ”weight regain”– hur vanligt och vad gör vi?

Föreläsare: Kajsa Järvholm, Ylva Trolle Lagerros, Torsten Olbers

Moderator Anders Thorell

15:45-16:00 Sammanfattning av dagen – hur går vi vidare?

Moderatorer Joanna Uddén Hemmingsson och Torsten Olbers

Kostnadsfritt för medlemmar i SFO eller SFOK (se instruktioner om medlemskap på hemsidan). Alla med intresse för obesitasbehandling är välkomna, men föranmälan krävs.

Anmälan: Skicka mail till obesitasdagen2018@gmail.com och ange i vilken förening du är medlem, i SFO eller SFOK, din arbetsplats, yrke och ev. specialkost.

Vid frågor kontakta:

Torsten Olbers, torsten.olbers@gu.se

Ingrid Larsson ingrid.larsson@medfak.gu.se

Inget är nytt under solen – inte ens otillbörliga påhopp inom fetmologin

#metoo-debatten når allt flera yrkeskategorier. Det vore naivt att tro att det först nu finns anledning att ifrågasätta hanteringen av relationsproblemen personalkategorierna emellan i sjukvården. Men man kan möjligen diskutera hur långt tillbaka i tiden det är möjligt eller längre ens praktiskt meningsfullt att gräva i förflutna otillbörligheter. Att olämpligt överläkarbeteende har kunnat påtalas långt tillbaka i tiden och leda till konsekvenser visar dock den dystra historien om invärtesmedicinaren Eskil Kylin.

Det metabola syndromet anses ofta först beskrivet av Gerald Reaven i en Bantingföreläsning 1988. Det ”syndrom X”, som där avrapporterades kom Reaven själv att med åren fjärma sig från. Och beteckningarna på detta övergripande vällevnadsfynd, liksom definitionerna, har fluktuerat genom åren. Intressant är dock att den första beskrivning av sambandet mellan fetma och livsstilsrelaterade metabola förändringar såsom hypertoni, typ 2 diabetes och dyslipidemi kom mer än 60 år tidigare och från Sverige. Eskil Kylin var en professorskompetent internist, som hade mikrocirkulationen vid hypertoni som sitt stora intresse. Han skrev en rad banbrytande arbeten på området, såsom den första monografin om hypertoni. Tyska var dåtidens vetenskapliga språk och hans skrev att ”vid hypertoni fungerar kapillärerna som ett perifert hjärta”. Sin kliniska och vetgenskapliga gärning utförde han i Eksjö, Jönköping och slutligen som privatpraktiker i Stockholm.

Eskil Kylin var det yngsta barnet i en tolvbarnsfamilj från en bondgård i Västergötland. Han följde själv i faderns produktiva spår och alstrade en stor familj med den tappra hustrun Stina, efter vilken han döpte sin jaktstuga Palais-Stina. Kylin var intresserad av jakt, skog och mark och skrev också under pesudonymen Erik på Moatorpet i lokalposten en del berättelser i Piraten-stil från detta kärva skogsliv.

Sin inställning till sexualliv och reproduktionsfysiologi beskrev han sålunda i en lyrisk hyllning till hustrun: ”….Bort med otillbörlig barnbegränsning och vårt folk skall kunna andas fritt och gå en lycklig framtid till mötes! Självsnöperi gör inget folk mäktigt och stort. ”

Kylin hade varit militärläkare och var känd för strikt disciplin även i vården. Enskild ställning gällde även för patienterna i sängen, trots att Kylin såg ut som en rätt vänlig farbror i vit rock över en sliten kavaj med ett nött stetoskop.

Möjligen hade han från tiden som militärläkare haft en poäng, när han hävdade att man bäst kunde bedöma människans hälsotillstånd på hennes sätt att gå naken. När han dock tillämpade denna diagnostik på unga flickor, som tvingades vandra utan en tråd på kroppen i klinikens tolvsängssalar blev personalen upprörd och indignationslistor skrevs.

Kylin menade att metoden varit nödvändig, ”eksem kunde finnas överallt på kroppen och på den överbelagda kliniken fanns inga avskilda utrymmen”.

Kylin hade varit i blåsväder tidigare, sedan han anmält en kollega för att ha manipulerat innehållet i privata patientjournaler. Hur det egentligen var därmed blev möjligen aldrig fullt utrett, men uppmärksamheten var väckt. Därför väckte rättegången mot honom stort intresse även utanför Smålands gränser. Under rättsprocessens gång reste t o m Dagens Nyheters reporter till Jönköping för att referera domstolsförhandlingarna, som till sist ledde till att Kylin måste lämna sin befattning 1946. Journalisten skrev att ”han är älskvärdheten själv, han visar inga som helst av de sidor han ovedersägligen lagt i dagen under samvaron med patienter, med sköterskor, med underläkare och andra.” När idag kollegor med ett medicinhistoriskt intresse gräver i det metabola syndromets historia får Kylin en hedersplats, men mera på grund av sina vetenskapliga framsynthet än sina kliniskt mer dubiösa diagnosmetoder.

 

Stephan Rössner