• Obesitas medför en uppsjö komplikationer omfattande flertalet organsystem inkluderande psyket. Att sexuell förmåga hos män med obesitas är nedsatt är känt, men samtidigt noteras att spermiekvalitén hos män med obesitas är sämre.
I en dansk studie, där män randomiserat och placebokontrollerat behandlades med VLCD, kost, motion och liraglutid i kombinationer gick medelvikten initialt ner 16 kg, vilken bibehölls under ett års uppföljning. Ett flertal spermiekvaliteter såsom koncentration och antal förbättrades med 50%. Det finns uppenbarligen flera skäl till att obesitasbehandling lönar sig.
• Att kostanamneser är notoriskt otillförlitliga är välkänt. En skotsk forskargrupp jämförde kostdagböcker med objektiva mått på födointag och fann att alla ger felaktig information- för dem med obesitas såväl som normalviktiga. Att siffrorna verkar högre för dem med obesitas beror på att deras dagliga energiintag, kopplat till kroppsstorleken, balanserar på en högre nivå, men procentuellt är feluppskattning lika stor hos alla. Den uppges av felskattningen var så hög som att motsvara en cheeseburgare på 900 kcal. Eller 300 körsbärstomater, som författarna hjälpsamt tillfogar, väl medvetna om osannolikheten för denna överkonsumtion.
• Flera studier har undersökt huruvida personer med obesitas behandlas sämre i vården med t ex förlängda väntetider, förlängd tid till ambulanshämtning, sämre allmänt omhändertagande etc. I denna undersökning kunde man konstatera att eftervårdstiden på uppvaket efter kirurgi inte var längre för dem med obesitas, jämfört med andra.
• Ryggsmärtor vid övervikt är vanligt (liksom vid normalvikt!). En genomgång av 11 studier visade på anmärkningsvärt låg vetenskaplig kvalitet samt få belägg för att viktnedgång med livsstilspåverkan ger mycket bättre effekt på smärtorna än naturalförloppet i en väntelista.
• Att obesitas är kopplat till en uppsjö metabola, mekaniska, sociala och psykologiska negativa konsekvenser är synnerligen väletablerat, liksom att obesitas är kopplat till socialgrupp, utbildning, invandrarskap och glesbygd. Amerikanska forskare har nu studerat sambandet mellan obesitas i medelåldern och finansiella konsekvenser och finner att sannolikheten för konkurs, dåliga affärer, skuldsättning, börsmisslyckanden är betydligt vanligare bland personer med obesitas än bland normalviktiga amerikaner. Men man letar i artikeln efter en plausibel förklaringsmekanism. Hönan-och-ägget- diskussionen hade varit värd att föra. Tröstätning p gr av skuldsättning? Övervikt med nedsatt hälsa = sämre omdöme? Frågorna kvarstår.
• Skatt på läskedrycker förekommer nu i ett flertal länder. Tanken är förstås att dyrare läsk=mindre inköp=bättre hälsa. Numera har ett flertal studier gjorts världen över och det verkar faktiskt vara så, att skatt på läsk minskar konsumtionen. Några risker med en sådan skatt tycks inte finnas, men vissa studier antyder att lågutbildade individer med dåligt hälsomedvetande inte kan avstå från sin läsk och därmed får mindre pengar över till bra mat. Om sedan sockerskatt ger påvisbar sänkning av BMI är inte lika givet, även om vissa studier antyder detta. Forskarna jämför med tobaksskatten, som varit effektiv utan att medföra nackdelar.
Fettskatt, som prövats i t ex Danmark har visat sig vara mycket svårare att hantera, och har inte fått något genomslag.
Med jämna mellanrum publiceras artiklar som menar att riskerna med socker är överdrivna och WHOs mål på högst 10 energi% inte är vetenskapligt välgrundade. Man manar att försök är för kortvariga, djurförsök ej representativa, fast versus flytande socker ej kartlagt m m. Lusläser man de sista raderna är det inte sällan i liten stil som sockerindustrin visar sig ha sponsrat arbetet. Debatten lär fortsätta.
• Puman är ett av världens sju stora kattdjur och det enda på den amerikanska kontinenten. Ambitiösa forskare har nu kartlagt hur dessa katter överlever i en förändrad värld. De visar sig vara synnerligen flexibla i sitt kostval, och man har funnit att de äter minst 232 olika sorters bytesdjur, varav några dessvärre är utrotningshotade. Ju längre från ekvatorn som puman lever, desto större byten fångar den. Ju mera små bytesdjur de fångar, desto mindre är risken att de ger sig på husdjur. Det är underbart att det finns utrymme för denna form av forskning som på sikt söker utreda spelreglerna för ekosystemen och möjligheten att låta människor och rovdjur kunna samverka. Har någon gjort motsvarande kartläggning av våra svenska vargar?
• Tanken att kräva att man på krogens matsedlar även angav energiinnehållet blev en hit i USA och senare även i UK. Nu visar det sig att effekterna över tid är obefintliga och prevalensen av obesitas bara ökar. Riskgruppen av lägre socioekonomiska grupper tar inte till sig budskapen, om de nu ens har råd att gå ut. Billigare bra mat skulle vara ett effektivare redskap, menar forskarna.
• Vad händer med vikten, när man kommer in på ”hemmet” på gamla dar? När hälsotillståndet för cirka 60.000 överviktiga åldringar undersöktes fann man att en fjärdedel gått ner betydligt i vikt efter ett år. Det skulle ju kunna ses som ett gott tecken på fungerande obesitasvård, men visade sig i stället vara kopplat till mer funktionsnedsättning, hjärtkärlsjukdomar, njursvikt, inkontinens och cancer. Uppenbarligen var viktnedgången ej resultatet av en önskvärd och planerad viktförändring utan speglade illavarslande degenerativa effekter på ålderns höst.